I går presenterades vinnaren i Stockholms stads tävling Årets Stockholmsbyggnad 2011. Det blev stadsradhusen i kvarteret Barnmorskan 2 i Enskede som segrade.
Tävlingen som har syftet att göra stockholmarna mer delaktiga i gestaltningen av Stockholm har så här långt inte varit någon succé. Omröstningen sker via Internet och möjligheten att rösta var öppen under flera månader. Vinnaren fick 214 röster och totalt avgavs 678 röster på de fem tävlingsbidragen.
Fastighetsvärlden 2011-06-16
torsdag 16 juni 2011
tisdag 24 maj 2011
Akademiska Hus bygger stort igen
Akademiska Hus är igång med bygget av Folkhälsohuset i Solna. Med byggnaden, om 18.000 kvm, får Karolinska Institutet en värdig entré i norr tillsammans med de ovala byggnaderna för Karolinska Institutet Science Park. Inom de närmaste åren expanderar Campus Solna med 45 procent genom ett flertal byggprojekt.
– Det nya Folkhälsohuset är en viktig del i vår gemensamma stora satsning inom Stockholm Life som ett världsledande life science-område, säger Sten Wetterblad, regiondirektör för Akademiska Hus Stockholm.
Folkhälsohuset har ritats av KOD Arkitekter och är delad i två delar: en lägre om sju våningar utmed Tomtebodavägen och en högre om tio våningar längs Solnavägen. För att anpassas till den befintliga bebyggelsen har huskroppen närmast Smittskyddsinstitutet utmed Tomtebodavägen samma höjd som omgivande byggnader. Huskroppen vid Solnavägen är högre och anpassas till miljön utmed den nya stadsgatan som Solna stad planerar och till det nya universitetssjukhuset med arbetsnamnet Nya Karolinska Solna.
Fastighetsvärlden 2011-05-24
– Det nya Folkhälsohuset är en viktig del i vår gemensamma stora satsning inom Stockholm Life som ett världsledande life science-område, säger Sten Wetterblad, regiondirektör för Akademiska Hus Stockholm.
Folkhälsohuset har ritats av KOD Arkitekter och är delad i två delar: en lägre om sju våningar utmed Tomtebodavägen och en högre om tio våningar längs Solnavägen. För att anpassas till den befintliga bebyggelsen har huskroppen närmast Smittskyddsinstitutet utmed Tomtebodavägen samma höjd som omgivande byggnader. Huskroppen vid Solnavägen är högre och anpassas till miljön utmed den nya stadsgatan som Solna stad planerar och till det nya universitetssjukhuset med arbetsnamnet Nya Karolinska Solna.
Fastighetsvärlden 2011-05-24
onsdag 9 februari 2011
Ny fotbollsarena till Linköping
Det står klart att det ska byggas en ny fotbollsarena i Linköping efter ett beslut från kommunstyrelsen.
Det var i dag kommunstyrelsen i Linköping beslöt att ge klartecken för en ny fotbollsarena. Efter en upphandling beslöts att anbudet från Botrygg Fastigheter HB och Botryggruppen AB, en fastighetskoncern med säte i Linköping, skulle antas. Anbudet innebär att Botrygg Fastigheter HB och Botryggruppen AB bygger och äger arenan, men hyr ut den till Linköpings kommun i 25 år. Hyreskostnaden bli högst 11,4 miljoner kronor per år i 2010 års prisläge.
Arenan kommer att byggas i den nya stadsdelen Kallerstad som planeras att fullt utbyggd innehålla omkring 5 000 bostäder och 15-20 000 arbetsplatser.
Det anbud som kommunen antagit innebär en arena omsluten med läktare på alla fyra sidor om fotbollsplanen som skapar ett väl inneslutet arenarum med drygt 8 000 publikplatser varav drygt 5 000 på sittplatsläktare under tak. Arenan byggs så att publikkapaciteten ska kunna öka till 12 000 åskådare under en andra byggetapp.
Huvudläktaren är placerad på arenans/planens östra sida. Arenans södra sida, kortsidan mot Norrköpingsvägen, synliggör tydligt arenan genom kommersiella lokaler längs kortsidan, samt i de två punkthus i hörnen av arenan.
Anbudet har bedömts och poängsatts av kommunens upphandlingsgrupp, arkitekter från miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, samt funktionärer från Svenska Fotbollsförbundet. Såväl arenans funktion, som karaktär, får höga poäng.
Den nya arenan börjar byggas efter sommaren och ska stå klar i god tid inför fotbolls-EM för damer 2013.
Namnet på den nya arenan är ännu inte bestämt.
Byggindustrin 2011-02-09
Arenan kommer att byggas i den nya stadsdelen Kallerstad som planeras att fullt utbyggd innehålla omkring 5 000 bostäder och 15-20 000 arbetsplatser.
Det anbud som kommunen antagit innebär en arena omsluten med läktare på alla fyra sidor om fotbollsplanen som skapar ett väl inneslutet arenarum med drygt 8 000 publikplatser varav drygt 5 000 på sittplatsläktare under tak. Arenan byggs så att publikkapaciteten ska kunna öka till 12 000 åskådare under en andra byggetapp.
Huvudläktaren är placerad på arenans/planens östra sida. Arenans södra sida, kortsidan mot Norrköpingsvägen, synliggör tydligt arenan genom kommersiella lokaler längs kortsidan, samt i de två punkthus i hörnen av arenan.
Anbudet har bedömts och poängsatts av kommunens upphandlingsgrupp, arkitekter från miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, samt funktionärer från Svenska Fotbollsförbundet. Såväl arenans funktion, som karaktär, får höga poäng.
Den nya arenan börjar byggas efter sommaren och ska stå klar i god tid inför fotbolls-EM för damer 2013.
Namnet på den nya arenan är ännu inte bestämt.
Byggindustrin 2011-02-09
söndag 19 december 2010
Botrygg Bygg satsar på fresker och marmorgolv
- Jag tror att vi lägger ungefär 30 procent mer på entréer och trapphus jämfört med vad som är normalt när man bygger hyresfastigheter, säger Joachim Arcari, vd för Botrygg Bygg AB i Göteborg.
Linköpingsföretaget satsar på konstverk målade direkt på väggarna, så kalladefresker, golv och trappor i marmor, träpartier av ek och extra belysning.
-Vi vill att trapphusen ger ett varmt och välkomnande intryck, något som de boende får en känsla för och är rädda om. Trapphusen sätter standarden för hur vi vill behandla våra hyresgäster.
Botrygg äger 96 hyresrätter i Göteborg och bygger just nu ytterligare ett hundratal lägenheter på Trekantsgatan.
Hyresgästföreningen väster 2010-12
Linköpingsföretaget satsar på konstverk målade direkt på väggarna, så kalladefresker, golv och trappor i marmor, träpartier av ek och extra belysning.
-Vi vill att trapphusen ger ett varmt och välkomnande intryck, något som de boende får en känsla för och är rädda om. Trapphusen sätter standarden för hur vi vill behandla våra hyresgäster.
Botrygg äger 96 hyresrätter i Göteborg och bygger just nu ytterligare ett hundratal lägenheter på Trekantsgatan.
Hyresgästföreningen väster 2010-12
fredag 19 november 2010
"Sverige bygger billigt i ordets sämsta bemärkelse"
Svenska byggherrar är kortsiktiga. De bygger hellre billiga än långlivade byggnader. Det anser Olof Hultin, chefredaktör på tidningen Arkitektur.
Tidningen Byggvärlden rapporterade nyligen om experters kritik mot en allt för dyr byggbransch.
– Vi har nått ett pristak där kunder inte längre kan betala för priserna, sade till exempel Rolf Persson, vd på Industrifakta.
– I en traditionell arkitekttävling kan det ofta komma fina förslag, men som är luftslott och alldeles för dyra att bygga, tillade Anders Thorén, affärsutvecklings- och kommunikationschef på HFAB.
Nu kommer dock kritik från arkitekthållet som menar att byggbranschen är visionslös med en fäbless för billiga byggnader.
– I Sverige bygger man billigt i ordets sämsta bemärkelse. Priser prutas av projektledare, snygga och dyra material byts till billigare, säger Olof Hultin, chefredaktör på tidningen Arkitektur, till Dagens Nyheter.
Olof Hultin tillägger att svenska byggherrar är mer kända för att vilja ha billiga än långlivade byggnader.
Kritiken kommer i samband med en färsk undersökning från PFM Research, på uppdrag av företaget Cembrit. Ett hundratal arkitekter har fått svara på hur innovativ svensk arkitektur är. Undersökningen visar att arkitekter anser att Sverige har det sämsta arkitekturklimatet i Norden. De svarande anger tre huvudorsaker till bristande innovation i Sverige. Det handlar om för snäv projektekonomi, konservatism i byggbranschen och avsaknad av visioner hos byggherrarna. Var tredje arkitekt menar att problemet sitter hos politikerna.
I samma undersökning pekas Danmark ut som det bästa nordiska landet på innovativ arkitektur.
Nyteknik 2010-11-19
fredag 15 oktober 2010
Uppsving för bostadsbyggandet
Bostadsbyggandet har tagit fart ordentligt under 2010. Det är framför allt byggandet av bostadsrätter som ökat.
– En stark BNP-tillväxt och hushållens optimism lägger grunden för ett ökat bostadsbyggande, säger Hans-Åke Palmgren, analytiker på Boverket.
Bostadsbyggandet nådde botten under förra året, då 18 500 bostäder påbörjades. I år påbörjas 25 500 bostäder, enligt Boverkets prognos.
Bostadsbyggandet fortsätter att öka nästa år. Då påbörjas 28 000 bostäder.
Under åren 2009 till 2011 tror Boverket att byggandet av flerbostadshus ökar med 70 procent. Det är framför allt byggandet av bostadsrätter som ökar.
Försäljningen av nya småhus har däremot tappat fart i år. En orsak till tappet kan vara att det är brist på tomter i många kommuner, uppger Boverket. En ytterligare förklaring kan vara att Rot-avdraget gjort det mer lönsamt att renovera sitt befintliga hus. Även osäkerheten om bostadsprisernas utveckling kan ha minskat investeringsviljan.
– Vi bedömer dock att risken för stora prisfall på bostadsmarknaden är relativt liten. Hushållen har fått allt mer pengar över när boendet är betalat, säger Hans-Åke Palmgren.
Boverket räknar med att efterfrågan på nya småhus ökar efterhand som den ekonomiska utvecklingen blir allt mer stabil. Men det förutsätter samtidigt att kommunerna ökar utbudet av byggklara tomter.
Byggindustrin 2010-10-15
Bostadsbyggandet nådde botten under förra året, då 18 500 bostäder påbörjades. I år påbörjas 25 500 bostäder, enligt Boverkets prognos.
Bostadsbyggandet fortsätter att öka nästa år. Då påbörjas 28 000 bostäder.
Under åren 2009 till 2011 tror Boverket att byggandet av flerbostadshus ökar med 70 procent. Det är framför allt byggandet av bostadsrätter som ökar.
Försäljningen av nya småhus har däremot tappat fart i år. En orsak till tappet kan vara att det är brist på tomter i många kommuner, uppger Boverket. En ytterligare förklaring kan vara att Rot-avdraget gjort det mer lönsamt att renovera sitt befintliga hus. Även osäkerheten om bostadsprisernas utveckling kan ha minskat investeringsviljan.
– Vi bedömer dock att risken för stora prisfall på bostadsmarknaden är relativt liten. Hushållen har fått allt mer pengar över när boendet är betalat, säger Hans-Åke Palmgren.
Boverket räknar med att efterfrågan på nya småhus ökar efterhand som den ekonomiska utvecklingen blir allt mer stabil. Men det förutsätter samtidigt att kommunerna ökar utbudet av byggklara tomter.
Byggindustrin 2010-10-15
tisdag 31 augusti 2010
Nya energikrav från EU utmanar byggsektorn
Den 19 maj 2010 antogs EU-direktivet 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. I EU-direktivet används begreppet "Nära noll-energibyggnader" (NNE) och inriktningen kommer att få en omvälvande inverkan på hela byggsektorn. Men redan 2015 vill EU att vart tredje projekt når målen. Kan byggföretagen se konkurrensfördelar att gå snabbt fram. Johnny Kellner, Veidekke, ställer frågan.
Enligt EU-direktivet är en NNE-byggnad en byggnad med mycket höga energiprestanda. I jämförelse med nu gällande innebär det en halvering. Och den energi som måste tillföras ska till huvudsakligen komma från förnyelsebara, näraliggande energikällor.
EU-direktivet träder i kraft för alla nya byggnader 31 december 2020 och för den offentliga sektorn redan två år dessförinnan. Men redan 2015 vill EU att 30 procent av alla nya byggnader når målen.
För svensk del är det Energimyndigheten som i samråd med Boverket definierar den svenska tillämpningen av direktivet. Energimyndigheten ska överlämna sin rapport till regeringen i höst.
Byggindustrin har här en mycket stor utmaning att bearbeta framöver. Man frågar sig nu vilka byggbolag som ser konkurrensfördelar att vara en del av de 30 procent som når målen redan 2015?
Nära och förnybar
Tolkningen av vad som i EU-direktivet menas med förnybara energikällor som produceras på plats eller i närheten blir helt avgörande för svenskt vidkommande.
Det svenska fjärrvärmesystemet är ur miljösynpunkt helt unikt i ett europeiskt perspektiv och kommer 2020 i huvudsak ha en energimix med över 85 procent förnybara bränslen. Utsläppen av koldioxid från miljövänlig fjärrvärme kommer tack vare detta att bli mycket låg, cirka 3g per levererad kWh värme enligt Fortums prognos.
Det är därför väsentligt att Sverige kan övertyga EU att inrymma att miljövänlig fjärrvärme inom EU-direktivet. Att vi sedan har ett olyckligt fjärrvärmemonopol i Sverige och därmed en prissättning på fjärrvärme som många reagerar över är en annan fråga i detta sammanhang. Eftersom även bioenergi kommer att bli en bristvara i framtiden måste vi alltid bygga värmeeffektivt trots det ringa värmebehovet och den miljövänliga fjärrvärmens låga koldioxidutsläpp.
Hushållning av el är extra viktigt i detta sammanhang eftersom Sverige är sammankopplat med det europeiska elnätet och därför tar del av den kolkondensproducerade elen från Europa som ger upphov till stora utsläpp av koldioxid.
Skillnad för bostadsrätt och hyresrätt
Det är vare sig en dramatisk framtida teknikfråga eller behov av extra stora FoU insatser för att vi ska uppnå NNE-nivå för flerfamiljshus. I första hand är det en ekonomisk och finansiell fråga framförallt för flerbostadshus där även upplåtelseformen bostadsrätt eller hyresrätt är en väsentlig faktor. Investeringar för utökad väggisolering, bättre fönster, effektivare värmeåtervinning och informationsteknologi medför lägre driftkostnader men ger samtidigt högre kapitalkostnader.
Det kräver att bankerna beviljar utökade lån för byggherrens högre kostnader. För kommersiella lokaler finns det ett större ekonomiska utrymme viket gör det lättare att uppnå NNE-standard. I dag riskerar finansieringen att utgöra ett hinder.
För bostadsrätt måste alla kapitalkostnader betalas av köparen vid tillträdet av lägenheten medan det vid hyresrätt går att fördela kostnaderna på hyran över en längre tidsperiod. Därför kan inte livscykelkostnads analyser tillämpas lika för olika upplåtelseformer. Det är därför väsentligt att Energimyndigheten tar hänsyn till vilken upplåtelseform som avses, bostadsrätt eller hyresrätt i sin kostnadsanalys. Det är alltid bostadskunden som får betala slutnotan.
När kostnadsanalysen för NNE flerbostadshus tas fram måste därför kostnader för slutkund redovisas. Detta innebär att entreprenad- och byggherreomkostnader och moms måste ingå i kalkylen. Dessa poster "glöms" tyvärr lätt bort vilket gör en lönsamhetsanalys felaktig. Även begreppet kWh/m2 A temp kan ifrågasättas som värdemätare för NNE-byggnader eftersom det redovisningsmässigt ger lägre värmebehov ju större lägenheten är och ju större andelen är av biutrymmen som är uppvärmda till mer än +10 grader. Det vill säga installeras t ex stora varmförråd i ett flerbostadshus ger detta ett lägre kWh/m2A temp än kallförråd trots att det totala värmebehovet för byggnaden ökar.
Robust byggteknik
För NNE-byggnader måste byggbranschen se till att säkra och robusta byggtekniska lösningar tillämpas. SP:s utredning om väggkonstruktioner av trä (enstegstätning) visar detta.
För högisolerade väggar kan dagens traditionella teknik med putsade lätta utfackningsväggar av trä därför vara tveksam. Det är också svårare att uppnå en god täthet för dessa konstruktioner. Täthet är en helt avgörande faktor för en god värmeeffektivitet. För NNE-byggnader måste därför sannolikt andra oorganiska väggkonstruktioner börja tillämpas där en täthet på mindre än 0,30 l/s m2 bör eftersträvas.
Att klara NNE-standard genom extrema väggtjocklekar kan vara fel väg att gå och ger dessutom en marginell värmebesparing i förhållande till kostnaderna. Det är således väsentligt att ta kloka beslut och inte basera dessa på vad ögat ser och hjärtat säger. Därför är det viktigt att prioritera rätt saker i rätt ordning ur klimat- och energisynpunkt samtidigt som en rimlig ekonomi måste prioriteras. En ytterligare förutsättning är också att begreppet köpt energi inte tillämpas utan att man i stället nu ser på byggnadens verkliga energibehov. Oönskade övertemperaturer inomhus är en annan fråga som måste uppmärksammas för NNE-byggnader så att inte el-slukande kylning blir ett framtida hygien- och konsumentkrav.
Ingen individuell mätning
Till skillnad från individuell mätning avseende tappvarmvatten och hushållsel är individuell mätning för uppvärmning i NNE-byggnader inte relevant. Värmebehovet blir mycket lågt och investeringskostnaderna för mätning av uppvärmning ger en pay off tid på upp till 100 år med dagens prisnivå vilket inte är försvarbart.
NNE-byggnader har målet att minst halvera dagens BBR-krav på 110 kWh/m2 A temp och år (zon III) det vill säga mindre än 55 kWh/m2 A temp och år. Betydelse av ändrade klimatzonindelningar i BBR ökar därför. Ur klimathänseende är det stor skillnad mellan t ex Gävletrakten och Skåne som i dag ligger inom samma klimatzon. Med en utökad zonindelning både för de södra och norra delarna av Sverige nås en rättvisare fördelning och att övergången mellan zonerna blir mindre känslig.
Problem med energisnåla vitvaror
Teknikutvecklingen mot allt energisnålare vit- och brunvaror har hittills varit mycket positiv. Utvecklingen till kraftigt minskad elanvändning för dessa produkter får till följd att byggnadens värmeandel ökar något genom att en stor del av elenergin tidigare omvandlades till värme.
De nya EU-kraven för utfasning av glödljus och minskad standby el kommer ytterligare att öka husets värmebehov men att minska el-andelen. Skillnaden i dag mellan de bästa vitvarorna och de sämsta ger cirka 3 kWh/m2 A temp i ökat värmebehov vilket är mycket på marginalen. Det är viktigt att ta hänsyn till detta när kraven för NNE-byggnader sätts. Att som i en del tillämpningar enbart förlita sig på så kallade "gratisenergi" från vit- och brunvaror, belysning och kroppsvärme som energikälla kompletterat enbart med ett centralt eftervärmningsbatteri har sina risker ur komfortsynpunkt och framtida energibalans.
Gemensam beräkning av koldioxid
Vilken energikvalitet (exregi) vi använder är av stor betydelse för klimatat. Det är också nödvändigt att ta hänsyn till och göra skillnad på om det är el eller lågkvalitativ värme (fjärrvärme) som förbrukas.
I samband med NNE-byggnader är det för branschens trovärdighet nödvändigt med ett gemensamt beräknings- och redovisningssätt för primärenergi och koldioxidkvoter. Det är därför viktigt att Energimyndigheten vågar ta ansvar för detta.
Det är också ett grundläggande krav ur konsumentsynpunkt att enkelt kunna jämföra byggindustrins produkter. Bilindustrin har sedan länge ett standardiserat redovisningssätt för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning. I dag råder emellertid en stor osäkerhet och villrådighet inom byggbranschen beroende på otydlighet från Energimyndigheten. Detta medför att byggbolagen i dag beräknar utsläppskvoter för koldioxid på det sätt som passar dem bäst och som ger det bästa resultat i deras årsredovisningar.
Skillnad bör göras för produktval och driftfasen. För driftfasen gäller den energi man har kontrakterad och specificerad. För jämförande produktval bör förslagsvis en koldioxidkvot för marginalel tillämpas med hänsyn till situationen om 25 år och för fjärrvärme redovisas det lokala fjärrvärmebolagets beräknade utsläppskvot om 25 år. Byggnaderna ska ju stå i 75-100 år så dagens koldioxidkvoter kan därför inte användas. För koldioxidkvoter el måste ett globalt synsätt tillämpas eftersom att det svenska elnätet i dag är sammankopplat med övriga Europa. Koldioxiden struntar som bekant i alla nationsgränser.
Byggindustrin 2010-08-31
EU-direktivet träder i kraft för alla nya byggnader 31 december 2020 och för den offentliga sektorn redan två år dessförinnan. Men redan 2015 vill EU att 30 procent av alla nya byggnader når målen.
För svensk del är det Energimyndigheten som i samråd med Boverket definierar den svenska tillämpningen av direktivet. Energimyndigheten ska överlämna sin rapport till regeringen i höst.
Byggindustrin har här en mycket stor utmaning att bearbeta framöver. Man frågar sig nu vilka byggbolag som ser konkurrensfördelar att vara en del av de 30 procent som når målen redan 2015?
Nära och förnybar
Tolkningen av vad som i EU-direktivet menas med förnybara energikällor som produceras på plats eller i närheten blir helt avgörande för svenskt vidkommande.
Det svenska fjärrvärmesystemet är ur miljösynpunkt helt unikt i ett europeiskt perspektiv och kommer 2020 i huvudsak ha en energimix med över 85 procent förnybara bränslen. Utsläppen av koldioxid från miljövänlig fjärrvärme kommer tack vare detta att bli mycket låg, cirka 3g per levererad kWh värme enligt Fortums prognos.
Det är därför väsentligt att Sverige kan övertyga EU att inrymma att miljövänlig fjärrvärme inom EU-direktivet. Att vi sedan har ett olyckligt fjärrvärmemonopol i Sverige och därmed en prissättning på fjärrvärme som många reagerar över är en annan fråga i detta sammanhang. Eftersom även bioenergi kommer att bli en bristvara i framtiden måste vi alltid bygga värmeeffektivt trots det ringa värmebehovet och den miljövänliga fjärrvärmens låga koldioxidutsläpp.
Hushållning av el är extra viktigt i detta sammanhang eftersom Sverige är sammankopplat med det europeiska elnätet och därför tar del av den kolkondensproducerade elen från Europa som ger upphov till stora utsläpp av koldioxid.
Skillnad för bostadsrätt och hyresrätt
Det är vare sig en dramatisk framtida teknikfråga eller behov av extra stora FoU insatser för att vi ska uppnå NNE-nivå för flerfamiljshus. I första hand är det en ekonomisk och finansiell fråga framförallt för flerbostadshus där även upplåtelseformen bostadsrätt eller hyresrätt är en väsentlig faktor. Investeringar för utökad väggisolering, bättre fönster, effektivare värmeåtervinning och informationsteknologi medför lägre driftkostnader men ger samtidigt högre kapitalkostnader.
Det kräver att bankerna beviljar utökade lån för byggherrens högre kostnader. För kommersiella lokaler finns det ett större ekonomiska utrymme viket gör det lättare att uppnå NNE-standard. I dag riskerar finansieringen att utgöra ett hinder.
För bostadsrätt måste alla kapitalkostnader betalas av köparen vid tillträdet av lägenheten medan det vid hyresrätt går att fördela kostnaderna på hyran över en längre tidsperiod. Därför kan inte livscykelkostnads analyser tillämpas lika för olika upplåtelseformer. Det är därför väsentligt att Energimyndigheten tar hänsyn till vilken upplåtelseform som avses, bostadsrätt eller hyresrätt i sin kostnadsanalys. Det är alltid bostadskunden som får betala slutnotan.
När kostnadsanalysen för NNE flerbostadshus tas fram måste därför kostnader för slutkund redovisas. Detta innebär att entreprenad- och byggherreomkostnader och moms måste ingå i kalkylen. Dessa poster "glöms" tyvärr lätt bort vilket gör en lönsamhetsanalys felaktig. Även begreppet kWh/m2 A temp kan ifrågasättas som värdemätare för NNE-byggnader eftersom det redovisningsmässigt ger lägre värmebehov ju större lägenheten är och ju större andelen är av biutrymmen som är uppvärmda till mer än +10 grader. Det vill säga installeras t ex stora varmförråd i ett flerbostadshus ger detta ett lägre kWh/m2A temp än kallförråd trots att det totala värmebehovet för byggnaden ökar.
Robust byggteknik
För NNE-byggnader måste byggbranschen se till att säkra och robusta byggtekniska lösningar tillämpas. SP:s utredning om väggkonstruktioner av trä (enstegstätning) visar detta.
För högisolerade väggar kan dagens traditionella teknik med putsade lätta utfackningsväggar av trä därför vara tveksam. Det är också svårare att uppnå en god täthet för dessa konstruktioner. Täthet är en helt avgörande faktor för en god värmeeffektivitet. För NNE-byggnader måste därför sannolikt andra oorganiska väggkonstruktioner börja tillämpas där en täthet på mindre än 0,30 l/s m2 bör eftersträvas.
Att klara NNE-standard genom extrema väggtjocklekar kan vara fel väg att gå och ger dessutom en marginell värmebesparing i förhållande till kostnaderna. Det är således väsentligt att ta kloka beslut och inte basera dessa på vad ögat ser och hjärtat säger. Därför är det viktigt att prioritera rätt saker i rätt ordning ur klimat- och energisynpunkt samtidigt som en rimlig ekonomi måste prioriteras. En ytterligare förutsättning är också att begreppet köpt energi inte tillämpas utan att man i stället nu ser på byggnadens verkliga energibehov. Oönskade övertemperaturer inomhus är en annan fråga som måste uppmärksammas för NNE-byggnader så att inte el-slukande kylning blir ett framtida hygien- och konsumentkrav.
Ingen individuell mätning
Till skillnad från individuell mätning avseende tappvarmvatten och hushållsel är individuell mätning för uppvärmning i NNE-byggnader inte relevant. Värmebehovet blir mycket lågt och investeringskostnaderna för mätning av uppvärmning ger en pay off tid på upp till 100 år med dagens prisnivå vilket inte är försvarbart.
NNE-byggnader har målet att minst halvera dagens BBR-krav på 110 kWh/m2 A temp och år (zon III) det vill säga mindre än 55 kWh/m2 A temp och år. Betydelse av ändrade klimatzonindelningar i BBR ökar därför. Ur klimathänseende är det stor skillnad mellan t ex Gävletrakten och Skåne som i dag ligger inom samma klimatzon. Med en utökad zonindelning både för de södra och norra delarna av Sverige nås en rättvisare fördelning och att övergången mellan zonerna blir mindre känslig.
Problem med energisnåla vitvaror
Teknikutvecklingen mot allt energisnålare vit- och brunvaror har hittills varit mycket positiv. Utvecklingen till kraftigt minskad elanvändning för dessa produkter får till följd att byggnadens värmeandel ökar något genom att en stor del av elenergin tidigare omvandlades till värme.
De nya EU-kraven för utfasning av glödljus och minskad standby el kommer ytterligare att öka husets värmebehov men att minska el-andelen. Skillnaden i dag mellan de bästa vitvarorna och de sämsta ger cirka 3 kWh/m2 A temp i ökat värmebehov vilket är mycket på marginalen. Det är viktigt att ta hänsyn till detta när kraven för NNE-byggnader sätts. Att som i en del tillämpningar enbart förlita sig på så kallade "gratisenergi" från vit- och brunvaror, belysning och kroppsvärme som energikälla kompletterat enbart med ett centralt eftervärmningsbatteri har sina risker ur komfortsynpunkt och framtida energibalans.
Gemensam beräkning av koldioxid
Vilken energikvalitet (exregi) vi använder är av stor betydelse för klimatat. Det är också nödvändigt att ta hänsyn till och göra skillnad på om det är el eller lågkvalitativ värme (fjärrvärme) som förbrukas.
I samband med NNE-byggnader är det för branschens trovärdighet nödvändigt med ett gemensamt beräknings- och redovisningssätt för primärenergi och koldioxidkvoter. Det är därför viktigt att Energimyndigheten vågar ta ansvar för detta.
Det är också ett grundläggande krav ur konsumentsynpunkt att enkelt kunna jämföra byggindustrins produkter. Bilindustrin har sedan länge ett standardiserat redovisningssätt för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning. I dag råder emellertid en stor osäkerhet och villrådighet inom byggbranschen beroende på otydlighet från Energimyndigheten. Detta medför att byggbolagen i dag beräknar utsläppskvoter för koldioxid på det sätt som passar dem bäst och som ger det bästa resultat i deras årsredovisningar.
Skillnad bör göras för produktval och driftfasen. För driftfasen gäller den energi man har kontrakterad och specificerad. För jämförande produktval bör förslagsvis en koldioxidkvot för marginalel tillämpas med hänsyn till situationen om 25 år och för fjärrvärme redovisas det lokala fjärrvärmebolagets beräknade utsläppskvot om 25 år. Byggnaderna ska ju stå i 75-100 år så dagens koldioxidkvoter kan därför inte användas. För koldioxidkvoter el måste ett globalt synsätt tillämpas eftersom att det svenska elnätet i dag är sammankopplat med övriga Europa. Koldioxiden struntar som bekant i alla nationsgränser.
Byggindustrin 2010-08-31
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)