- Jag tror att vi lägger ungefär 30 procent mer på entréer och trapphus jämfört med vad som är normalt när man bygger hyresfastigheter, säger Joachim Arcari, vd för Botrygg Bygg AB i Göteborg.
Linköpingsföretaget satsar på konstverk målade direkt på väggarna, så kalladefresker, golv och trappor i marmor, träpartier av ek och extra belysning.
-Vi vill att trapphusen ger ett varmt och välkomnande intryck, något som de boende får en känsla för och är rädda om. Trapphusen sätter standarden för hur vi vill behandla våra hyresgäster.
Botrygg äger 96 hyresrätter i Göteborg och bygger just nu ytterligare ett hundratal lägenheter på Trekantsgatan.
Hyresgästföreningen väster 2010-12
söndag 19 december 2010
fredag 19 november 2010
"Sverige bygger billigt i ordets sämsta bemärkelse"
Svenska byggherrar är kortsiktiga. De bygger hellre billiga än långlivade byggnader. Det anser Olof Hultin, chefredaktör på tidningen Arkitektur.
Tidningen Byggvärlden rapporterade nyligen om experters kritik mot en allt för dyr byggbransch.
– Vi har nått ett pristak där kunder inte längre kan betala för priserna, sade till exempel Rolf Persson, vd på Industrifakta.
– I en traditionell arkitekttävling kan det ofta komma fina förslag, men som är luftslott och alldeles för dyra att bygga, tillade Anders Thorén, affärsutvecklings- och kommunikationschef på HFAB.
Nu kommer dock kritik från arkitekthållet som menar att byggbranschen är visionslös med en fäbless för billiga byggnader.
– I Sverige bygger man billigt i ordets sämsta bemärkelse. Priser prutas av projektledare, snygga och dyra material byts till billigare, säger Olof Hultin, chefredaktör på tidningen Arkitektur, till Dagens Nyheter.
Olof Hultin tillägger att svenska byggherrar är mer kända för att vilja ha billiga än långlivade byggnader.
Kritiken kommer i samband med en färsk undersökning från PFM Research, på uppdrag av företaget Cembrit. Ett hundratal arkitekter har fått svara på hur innovativ svensk arkitektur är. Undersökningen visar att arkitekter anser att Sverige har det sämsta arkitekturklimatet i Norden. De svarande anger tre huvudorsaker till bristande innovation i Sverige. Det handlar om för snäv projektekonomi, konservatism i byggbranschen och avsaknad av visioner hos byggherrarna. Var tredje arkitekt menar att problemet sitter hos politikerna.
I samma undersökning pekas Danmark ut som det bästa nordiska landet på innovativ arkitektur.
Nyteknik 2010-11-19
fredag 15 oktober 2010
Uppsving för bostadsbyggandet
Bostadsbyggandet har tagit fart ordentligt under 2010. Det är framför allt byggandet av bostadsrätter som ökat.
– En stark BNP-tillväxt och hushållens optimism lägger grunden för ett ökat bostadsbyggande, säger Hans-Åke Palmgren, analytiker på Boverket.
Bostadsbyggandet nådde botten under förra året, då 18 500 bostäder påbörjades. I år påbörjas 25 500 bostäder, enligt Boverkets prognos.
Bostadsbyggandet fortsätter att öka nästa år. Då påbörjas 28 000 bostäder.
Under åren 2009 till 2011 tror Boverket att byggandet av flerbostadshus ökar med 70 procent. Det är framför allt byggandet av bostadsrätter som ökar.
Försäljningen av nya småhus har däremot tappat fart i år. En orsak till tappet kan vara att det är brist på tomter i många kommuner, uppger Boverket. En ytterligare förklaring kan vara att Rot-avdraget gjort det mer lönsamt att renovera sitt befintliga hus. Även osäkerheten om bostadsprisernas utveckling kan ha minskat investeringsviljan.
– Vi bedömer dock att risken för stora prisfall på bostadsmarknaden är relativt liten. Hushållen har fått allt mer pengar över när boendet är betalat, säger Hans-Åke Palmgren.
Boverket räknar med att efterfrågan på nya småhus ökar efterhand som den ekonomiska utvecklingen blir allt mer stabil. Men det förutsätter samtidigt att kommunerna ökar utbudet av byggklara tomter.
Byggindustrin 2010-10-15
Bostadsbyggandet nådde botten under förra året, då 18 500 bostäder påbörjades. I år påbörjas 25 500 bostäder, enligt Boverkets prognos.
Bostadsbyggandet fortsätter att öka nästa år. Då påbörjas 28 000 bostäder.
Under åren 2009 till 2011 tror Boverket att byggandet av flerbostadshus ökar med 70 procent. Det är framför allt byggandet av bostadsrätter som ökar.
Försäljningen av nya småhus har däremot tappat fart i år. En orsak till tappet kan vara att det är brist på tomter i många kommuner, uppger Boverket. En ytterligare förklaring kan vara att Rot-avdraget gjort det mer lönsamt att renovera sitt befintliga hus. Även osäkerheten om bostadsprisernas utveckling kan ha minskat investeringsviljan.
– Vi bedömer dock att risken för stora prisfall på bostadsmarknaden är relativt liten. Hushållen har fått allt mer pengar över när boendet är betalat, säger Hans-Åke Palmgren.
Boverket räknar med att efterfrågan på nya småhus ökar efterhand som den ekonomiska utvecklingen blir allt mer stabil. Men det förutsätter samtidigt att kommunerna ökar utbudet av byggklara tomter.
Byggindustrin 2010-10-15
tisdag 31 augusti 2010
Nya energikrav från EU utmanar byggsektorn
Den 19 maj 2010 antogs EU-direktivet 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. I EU-direktivet används begreppet "Nära noll-energibyggnader" (NNE) och inriktningen kommer att få en omvälvande inverkan på hela byggsektorn. Men redan 2015 vill EU att vart tredje projekt når målen. Kan byggföretagen se konkurrensfördelar att gå snabbt fram. Johnny Kellner, Veidekke, ställer frågan.
Enligt EU-direktivet är en NNE-byggnad en byggnad med mycket höga energiprestanda. I jämförelse med nu gällande innebär det en halvering. Och den energi som måste tillföras ska till huvudsakligen komma från förnyelsebara, näraliggande energikällor.
EU-direktivet träder i kraft för alla nya byggnader 31 december 2020 och för den offentliga sektorn redan två år dessförinnan. Men redan 2015 vill EU att 30 procent av alla nya byggnader når målen.
För svensk del är det Energimyndigheten som i samråd med Boverket definierar den svenska tillämpningen av direktivet. Energimyndigheten ska överlämna sin rapport till regeringen i höst.
Byggindustrin har här en mycket stor utmaning att bearbeta framöver. Man frågar sig nu vilka byggbolag som ser konkurrensfördelar att vara en del av de 30 procent som når målen redan 2015?
Nära och förnybar
Tolkningen av vad som i EU-direktivet menas med förnybara energikällor som produceras på plats eller i närheten blir helt avgörande för svenskt vidkommande.
Det svenska fjärrvärmesystemet är ur miljösynpunkt helt unikt i ett europeiskt perspektiv och kommer 2020 i huvudsak ha en energimix med över 85 procent förnybara bränslen. Utsläppen av koldioxid från miljövänlig fjärrvärme kommer tack vare detta att bli mycket låg, cirka 3g per levererad kWh värme enligt Fortums prognos.
Det är därför väsentligt att Sverige kan övertyga EU att inrymma att miljövänlig fjärrvärme inom EU-direktivet. Att vi sedan har ett olyckligt fjärrvärmemonopol i Sverige och därmed en prissättning på fjärrvärme som många reagerar över är en annan fråga i detta sammanhang. Eftersom även bioenergi kommer att bli en bristvara i framtiden måste vi alltid bygga värmeeffektivt trots det ringa värmebehovet och den miljövänliga fjärrvärmens låga koldioxidutsläpp.
Hushållning av el är extra viktigt i detta sammanhang eftersom Sverige är sammankopplat med det europeiska elnätet och därför tar del av den kolkondensproducerade elen från Europa som ger upphov till stora utsläpp av koldioxid.
Skillnad för bostadsrätt och hyresrätt
Det är vare sig en dramatisk framtida teknikfråga eller behov av extra stora FoU insatser för att vi ska uppnå NNE-nivå för flerfamiljshus. I första hand är det en ekonomisk och finansiell fråga framförallt för flerbostadshus där även upplåtelseformen bostadsrätt eller hyresrätt är en väsentlig faktor. Investeringar för utökad väggisolering, bättre fönster, effektivare värmeåtervinning och informationsteknologi medför lägre driftkostnader men ger samtidigt högre kapitalkostnader.
Det kräver att bankerna beviljar utökade lån för byggherrens högre kostnader. För kommersiella lokaler finns det ett större ekonomiska utrymme viket gör det lättare att uppnå NNE-standard. I dag riskerar finansieringen att utgöra ett hinder.
För bostadsrätt måste alla kapitalkostnader betalas av köparen vid tillträdet av lägenheten medan det vid hyresrätt går att fördela kostnaderna på hyran över en längre tidsperiod. Därför kan inte livscykelkostnads analyser tillämpas lika för olika upplåtelseformer. Det är därför väsentligt att Energimyndigheten tar hänsyn till vilken upplåtelseform som avses, bostadsrätt eller hyresrätt i sin kostnadsanalys. Det är alltid bostadskunden som får betala slutnotan.
När kostnadsanalysen för NNE flerbostadshus tas fram måste därför kostnader för slutkund redovisas. Detta innebär att entreprenad- och byggherreomkostnader och moms måste ingå i kalkylen. Dessa poster "glöms" tyvärr lätt bort vilket gör en lönsamhetsanalys felaktig. Även begreppet kWh/m2 A temp kan ifrågasättas som värdemätare för NNE-byggnader eftersom det redovisningsmässigt ger lägre värmebehov ju större lägenheten är och ju större andelen är av biutrymmen som är uppvärmda till mer än +10 grader. Det vill säga installeras t ex stora varmförråd i ett flerbostadshus ger detta ett lägre kWh/m2A temp än kallförråd trots att det totala värmebehovet för byggnaden ökar.
Robust byggteknik
För NNE-byggnader måste byggbranschen se till att säkra och robusta byggtekniska lösningar tillämpas. SP:s utredning om väggkonstruktioner av trä (enstegstätning) visar detta.
För högisolerade väggar kan dagens traditionella teknik med putsade lätta utfackningsväggar av trä därför vara tveksam. Det är också svårare att uppnå en god täthet för dessa konstruktioner. Täthet är en helt avgörande faktor för en god värmeeffektivitet. För NNE-byggnader måste därför sannolikt andra oorganiska väggkonstruktioner börja tillämpas där en täthet på mindre än 0,30 l/s m2 bör eftersträvas.
Att klara NNE-standard genom extrema väggtjocklekar kan vara fel väg att gå och ger dessutom en marginell värmebesparing i förhållande till kostnaderna. Det är således väsentligt att ta kloka beslut och inte basera dessa på vad ögat ser och hjärtat säger. Därför är det viktigt att prioritera rätt saker i rätt ordning ur klimat- och energisynpunkt samtidigt som en rimlig ekonomi måste prioriteras. En ytterligare förutsättning är också att begreppet köpt energi inte tillämpas utan att man i stället nu ser på byggnadens verkliga energibehov. Oönskade övertemperaturer inomhus är en annan fråga som måste uppmärksammas för NNE-byggnader så att inte el-slukande kylning blir ett framtida hygien- och konsumentkrav.
Ingen individuell mätning
Till skillnad från individuell mätning avseende tappvarmvatten och hushållsel är individuell mätning för uppvärmning i NNE-byggnader inte relevant. Värmebehovet blir mycket lågt och investeringskostnaderna för mätning av uppvärmning ger en pay off tid på upp till 100 år med dagens prisnivå vilket inte är försvarbart.
NNE-byggnader har målet att minst halvera dagens BBR-krav på 110 kWh/m2 A temp och år (zon III) det vill säga mindre än 55 kWh/m2 A temp och år. Betydelse av ändrade klimatzonindelningar i BBR ökar därför. Ur klimathänseende är det stor skillnad mellan t ex Gävletrakten och Skåne som i dag ligger inom samma klimatzon. Med en utökad zonindelning både för de södra och norra delarna av Sverige nås en rättvisare fördelning och att övergången mellan zonerna blir mindre känslig.
Problem med energisnåla vitvaror
Teknikutvecklingen mot allt energisnålare vit- och brunvaror har hittills varit mycket positiv. Utvecklingen till kraftigt minskad elanvändning för dessa produkter får till följd att byggnadens värmeandel ökar något genom att en stor del av elenergin tidigare omvandlades till värme.
De nya EU-kraven för utfasning av glödljus och minskad standby el kommer ytterligare att öka husets värmebehov men att minska el-andelen. Skillnaden i dag mellan de bästa vitvarorna och de sämsta ger cirka 3 kWh/m2 A temp i ökat värmebehov vilket är mycket på marginalen. Det är viktigt att ta hänsyn till detta när kraven för NNE-byggnader sätts. Att som i en del tillämpningar enbart förlita sig på så kallade "gratisenergi" från vit- och brunvaror, belysning och kroppsvärme som energikälla kompletterat enbart med ett centralt eftervärmningsbatteri har sina risker ur komfortsynpunkt och framtida energibalans.
Gemensam beräkning av koldioxid
Vilken energikvalitet (exregi) vi använder är av stor betydelse för klimatat. Det är också nödvändigt att ta hänsyn till och göra skillnad på om det är el eller lågkvalitativ värme (fjärrvärme) som förbrukas.
I samband med NNE-byggnader är det för branschens trovärdighet nödvändigt med ett gemensamt beräknings- och redovisningssätt för primärenergi och koldioxidkvoter. Det är därför viktigt att Energimyndigheten vågar ta ansvar för detta.
Det är också ett grundläggande krav ur konsumentsynpunkt att enkelt kunna jämföra byggindustrins produkter. Bilindustrin har sedan länge ett standardiserat redovisningssätt för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning. I dag råder emellertid en stor osäkerhet och villrådighet inom byggbranschen beroende på otydlighet från Energimyndigheten. Detta medför att byggbolagen i dag beräknar utsläppskvoter för koldioxid på det sätt som passar dem bäst och som ger det bästa resultat i deras årsredovisningar.
Skillnad bör göras för produktval och driftfasen. För driftfasen gäller den energi man har kontrakterad och specificerad. För jämförande produktval bör förslagsvis en koldioxidkvot för marginalel tillämpas med hänsyn till situationen om 25 år och för fjärrvärme redovisas det lokala fjärrvärmebolagets beräknade utsläppskvot om 25 år. Byggnaderna ska ju stå i 75-100 år så dagens koldioxidkvoter kan därför inte användas. För koldioxidkvoter el måste ett globalt synsätt tillämpas eftersom att det svenska elnätet i dag är sammankopplat med övriga Europa. Koldioxiden struntar som bekant i alla nationsgränser.
Byggindustrin 2010-08-31
EU-direktivet träder i kraft för alla nya byggnader 31 december 2020 och för den offentliga sektorn redan två år dessförinnan. Men redan 2015 vill EU att 30 procent av alla nya byggnader når målen.
För svensk del är det Energimyndigheten som i samråd med Boverket definierar den svenska tillämpningen av direktivet. Energimyndigheten ska överlämna sin rapport till regeringen i höst.
Byggindustrin har här en mycket stor utmaning att bearbeta framöver. Man frågar sig nu vilka byggbolag som ser konkurrensfördelar att vara en del av de 30 procent som når målen redan 2015?
Nära och förnybar
Tolkningen av vad som i EU-direktivet menas med förnybara energikällor som produceras på plats eller i närheten blir helt avgörande för svenskt vidkommande.
Det svenska fjärrvärmesystemet är ur miljösynpunkt helt unikt i ett europeiskt perspektiv och kommer 2020 i huvudsak ha en energimix med över 85 procent förnybara bränslen. Utsläppen av koldioxid från miljövänlig fjärrvärme kommer tack vare detta att bli mycket låg, cirka 3g per levererad kWh värme enligt Fortums prognos.
Det är därför väsentligt att Sverige kan övertyga EU att inrymma att miljövänlig fjärrvärme inom EU-direktivet. Att vi sedan har ett olyckligt fjärrvärmemonopol i Sverige och därmed en prissättning på fjärrvärme som många reagerar över är en annan fråga i detta sammanhang. Eftersom även bioenergi kommer att bli en bristvara i framtiden måste vi alltid bygga värmeeffektivt trots det ringa värmebehovet och den miljövänliga fjärrvärmens låga koldioxidutsläpp.
Hushållning av el är extra viktigt i detta sammanhang eftersom Sverige är sammankopplat med det europeiska elnätet och därför tar del av den kolkondensproducerade elen från Europa som ger upphov till stora utsläpp av koldioxid.
Skillnad för bostadsrätt och hyresrätt
Det är vare sig en dramatisk framtida teknikfråga eller behov av extra stora FoU insatser för att vi ska uppnå NNE-nivå för flerfamiljshus. I första hand är det en ekonomisk och finansiell fråga framförallt för flerbostadshus där även upplåtelseformen bostadsrätt eller hyresrätt är en väsentlig faktor. Investeringar för utökad väggisolering, bättre fönster, effektivare värmeåtervinning och informationsteknologi medför lägre driftkostnader men ger samtidigt högre kapitalkostnader.
Det kräver att bankerna beviljar utökade lån för byggherrens högre kostnader. För kommersiella lokaler finns det ett större ekonomiska utrymme viket gör det lättare att uppnå NNE-standard. I dag riskerar finansieringen att utgöra ett hinder.
För bostadsrätt måste alla kapitalkostnader betalas av köparen vid tillträdet av lägenheten medan det vid hyresrätt går att fördela kostnaderna på hyran över en längre tidsperiod. Därför kan inte livscykelkostnads analyser tillämpas lika för olika upplåtelseformer. Det är därför väsentligt att Energimyndigheten tar hänsyn till vilken upplåtelseform som avses, bostadsrätt eller hyresrätt i sin kostnadsanalys. Det är alltid bostadskunden som får betala slutnotan.
När kostnadsanalysen för NNE flerbostadshus tas fram måste därför kostnader för slutkund redovisas. Detta innebär att entreprenad- och byggherreomkostnader och moms måste ingå i kalkylen. Dessa poster "glöms" tyvärr lätt bort vilket gör en lönsamhetsanalys felaktig. Även begreppet kWh/m2 A temp kan ifrågasättas som värdemätare för NNE-byggnader eftersom det redovisningsmässigt ger lägre värmebehov ju större lägenheten är och ju större andelen är av biutrymmen som är uppvärmda till mer än +10 grader. Det vill säga installeras t ex stora varmförråd i ett flerbostadshus ger detta ett lägre kWh/m2A temp än kallförråd trots att det totala värmebehovet för byggnaden ökar.
Robust byggteknik
För NNE-byggnader måste byggbranschen se till att säkra och robusta byggtekniska lösningar tillämpas. SP:s utredning om väggkonstruktioner av trä (enstegstätning) visar detta.
För högisolerade väggar kan dagens traditionella teknik med putsade lätta utfackningsväggar av trä därför vara tveksam. Det är också svårare att uppnå en god täthet för dessa konstruktioner. Täthet är en helt avgörande faktor för en god värmeeffektivitet. För NNE-byggnader måste därför sannolikt andra oorganiska väggkonstruktioner börja tillämpas där en täthet på mindre än 0,30 l/s m2 bör eftersträvas.
Att klara NNE-standard genom extrema väggtjocklekar kan vara fel väg att gå och ger dessutom en marginell värmebesparing i förhållande till kostnaderna. Det är således väsentligt att ta kloka beslut och inte basera dessa på vad ögat ser och hjärtat säger. Därför är det viktigt att prioritera rätt saker i rätt ordning ur klimat- och energisynpunkt samtidigt som en rimlig ekonomi måste prioriteras. En ytterligare förutsättning är också att begreppet köpt energi inte tillämpas utan att man i stället nu ser på byggnadens verkliga energibehov. Oönskade övertemperaturer inomhus är en annan fråga som måste uppmärksammas för NNE-byggnader så att inte el-slukande kylning blir ett framtida hygien- och konsumentkrav.
Ingen individuell mätning
Till skillnad från individuell mätning avseende tappvarmvatten och hushållsel är individuell mätning för uppvärmning i NNE-byggnader inte relevant. Värmebehovet blir mycket lågt och investeringskostnaderna för mätning av uppvärmning ger en pay off tid på upp till 100 år med dagens prisnivå vilket inte är försvarbart.
NNE-byggnader har målet att minst halvera dagens BBR-krav på 110 kWh/m2 A temp och år (zon III) det vill säga mindre än 55 kWh/m2 A temp och år. Betydelse av ändrade klimatzonindelningar i BBR ökar därför. Ur klimathänseende är det stor skillnad mellan t ex Gävletrakten och Skåne som i dag ligger inom samma klimatzon. Med en utökad zonindelning både för de södra och norra delarna av Sverige nås en rättvisare fördelning och att övergången mellan zonerna blir mindre känslig.
Problem med energisnåla vitvaror
Teknikutvecklingen mot allt energisnålare vit- och brunvaror har hittills varit mycket positiv. Utvecklingen till kraftigt minskad elanvändning för dessa produkter får till följd att byggnadens värmeandel ökar något genom att en stor del av elenergin tidigare omvandlades till värme.
De nya EU-kraven för utfasning av glödljus och minskad standby el kommer ytterligare att öka husets värmebehov men att minska el-andelen. Skillnaden i dag mellan de bästa vitvarorna och de sämsta ger cirka 3 kWh/m2 A temp i ökat värmebehov vilket är mycket på marginalen. Det är viktigt att ta hänsyn till detta när kraven för NNE-byggnader sätts. Att som i en del tillämpningar enbart förlita sig på så kallade "gratisenergi" från vit- och brunvaror, belysning och kroppsvärme som energikälla kompletterat enbart med ett centralt eftervärmningsbatteri har sina risker ur komfortsynpunkt och framtida energibalans.
Gemensam beräkning av koldioxid
Vilken energikvalitet (exregi) vi använder är av stor betydelse för klimatat. Det är också nödvändigt att ta hänsyn till och göra skillnad på om det är el eller lågkvalitativ värme (fjärrvärme) som förbrukas.
I samband med NNE-byggnader är det för branschens trovärdighet nödvändigt med ett gemensamt beräknings- och redovisningssätt för primärenergi och koldioxidkvoter. Det är därför viktigt att Energimyndigheten vågar ta ansvar för detta.
Det är också ett grundläggande krav ur konsumentsynpunkt att enkelt kunna jämföra byggindustrins produkter. Bilindustrin har sedan länge ett standardiserat redovisningssätt för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning. I dag råder emellertid en stor osäkerhet och villrådighet inom byggbranschen beroende på otydlighet från Energimyndigheten. Detta medför att byggbolagen i dag beräknar utsläppskvoter för koldioxid på det sätt som passar dem bäst och som ger det bästa resultat i deras årsredovisningar.
Skillnad bör göras för produktval och driftfasen. För driftfasen gäller den energi man har kontrakterad och specificerad. För jämförande produktval bör förslagsvis en koldioxidkvot för marginalel tillämpas med hänsyn till situationen om 25 år och för fjärrvärme redovisas det lokala fjärrvärmebolagets beräknade utsläppskvot om 25 år. Byggnaderna ska ju stå i 75-100 år så dagens koldioxidkvoter kan därför inte användas. För koldioxidkvoter el måste ett globalt synsätt tillämpas eftersom att det svenska elnätet i dag är sammankopplat med övriga Europa. Koldioxiden struntar som bekant i alla nationsgränser.
Byggindustrin 2010-08-31
tisdag 27 juli 2010
Bostadsbrist för unga i 147 kommuner
Hälften av landets kommuner uppger att de saknar den typ av bostäder som ungdomar efterfrågar.
Totalt sett rapporterar 147 kommuner att de saknar bostäder att erbjuda sina yngre invånare. Det visar Boverkets ”Lägesrapport 2010 om ungdomars boende”.
Det är ett dystert utgångsläge när den stora ungdomsgenerationen som föddes i slutet av 80-talet och början på 90-talet ska söka sig ut på bostadsmarknaden. Bristen är särskilt utbredd i storstadsregionerna och andra större städer, dit många ungdomar flyttar, men finns även i mindre kommuner.
- Mycket tyder på att även de större högskoleorterna kommer att få en stor folkökning, som bland annat beror på en stor inflyttning av unga studenter, säger Annette Rydqvist, Boverket, i ett pressmeddelande.
Byggindustrin 2010-07-27
måndag 21 juni 2010
Byggare tänker kortsiktigt
Byggbolagen tänker kortsiktigt och tar inte hänsyn till livscykelkostnader. En ny undersökning visar att de i stället prioriterar låg produktionskostnad.
En färsk undersökning från Svensk byggtjänst visar att bara 20 procent av landets största bostadsbyggare tar stor hänsyn till livscykelkostnaden när de bygger nytt.
- Detta innebär att fyra av fem bostadsbyggare lägger för liten vikt vid livscykelperspektivet. Istället fokuserar de på en så låg produktionskostnad som möjligt. Att detta leder till högre driftskostnader och problem i brukarfasen blundar man för, säger Erik Hellqvist, vd på Svensk Byggtjänst i ett pressmeddelande.
Erik Hellqvist anser att det visar på ett allvarligt glapp mellan byggproduktionen och förvaltningsfasen då det gäller flerbostadshus.
- Produktionen borde syfta till att skapa bostäder som långsiktigt låga driftskostnader, hög boendekvalitet och låg miljöpåverkan. Men som det ser ut idag är målet får produktionsfasen allt för ofta ensidig prispress, menar Erik Hellqvist.
Industrifakta har på uppdrag av Svensk byggtjänst intervjuat 80 av de största byggherrarna inom flerfamiljsbostäder. Tillsammans står dessa för ungefär 90 procent av bostadsbyggandet i Sverige. Här finns allmännyttiga bostadsbolag, kooperativa byggherrar, privata hyresbolag och byggföretag som producerar bostadsrätter i egen regi. De har också gjort intervjuer med 20 av de ledande teknikkonsulterna och arkitektföretagen, berättar Erik Hellqvist.
73 procent av de tillfrågade byggherrarna uppger att den vanligaste orsaken till att man håller nere investeringskostnaderna vid nyproduktion av flerfamiljshus, är svårigheter att få ihop den kortsiktiga kalkylen.
Byggvärlden 2010-06-21
Här är Sveriges största bygge
Nu drar bygget av Citybanan i gång på allvar. Arbetet har nått huvudtunnlarna och går in i ett mer intensivt skede.
- Nu kan vi jobba på flera fronter och spränga mycket oftare, säger Kjell-Åke Averstad, projektchef för Citybanan.
- Nu kan vi jobba på flera fronter och spränga mycket oftare, säger Kjell-Åke Averstad, projektchef för Citybanan.
Det enorma järnvägsprojektet genom och under Stockholm består av en järnvägstunnel och en servicetunnel samt en bro i Årsta.
Hittills har man arbetat på de arbetstunnlar som ska användas för in- och uttransport av bergmassor och maskiner, men nu börjar arbetet på huvudtunnlarna.
- Det innebär att vi helt plötsligt kan börja jobba på flera fronter samtidigt, säger Kjell-Åke Averstad.
Hittills har man kunnat spränga ungefär 10-15 gånger per vecka, men nu kan det bli uppemot 40 sprängningar per vecka.
Därmed kommer också allmänheten att märka av arbetet med Citybanan mer. I tunnelbanan blir det tillfälliga avstängningar av
t-centralens plattform för blå linjen under lågtrafik. Och sommaren 2011 och 2012 blir det månadslånga avstängningar av ett par stationer på blå linjen.
Kjell-Åke Averstad anser att den största utmaningen med projektet är att bygget måste ta stor hänsyn till omgivningen eftersom det pågår mitt i huvudstaden.
- Om vi skulle bygga någon annanstans skulle vi kunna bygga dubbelt så snabbt, säger Kjell-Åke Averstad.
Hade Citybanan byggts på landsbygden hade borrning kunnat göras dygnet runt och fulla salvor hade kunnat användas vid sprängningen.
Som det nu är kan maxladdningen, när man spränger fem meter framåt och hela tunnelarean, endast användas vid ett fåtal tillfällen.
Citybanan är Sveriges största pågående bygge med sina 16,8 miljarder kronor. Syftet är att förbättra tågtrafiken så att tågen ska gå tätare och punktligare. Och förbättringarna ska inte bara komma stockholmarna till del:
- Med Citybanan fördubblar vi kapaciteten genom centrala Stockholm, de två spår som finns är kraftigt överbelastade. Vi löser ut getingmidjan och det är en förutsättning för den fortsatta utvecklingen av tågtrafiken i landet. 80 procent av alla tågresenärer kliver av eller på i Stockholm, och att vi har en begränsad kapacitet här har väldigt stor påverkan i hela landet, säger Kjell-Åke Averstad.
När Citybanan är färdigbyggd kommer det att finnas två dubbelspår genom Stockholm, ett för pendeltåg och ett för gods-,
fjärr- och regionaltåg. Projektchefen kallar ofta Citybanan för landets viktigaste infrastrukturprojekt, men han vill inte säga att det är viktigare än det omdiskuterade vägbygget Förbifart Stockholm.
- Det får förstås andra svara på, där kan man säkert ha olika värderingar. Men som stockholmare tycker jag att det är viktigt att man löser både väg- och järnvägsfrågorna, för det är ett problem, säger Kjell-Åke Averstad.
Byggvärlden 2010-06-21
torsdag 3 juni 2010
Branschen förändrar metoderna
Flera företrädare för byggbranschen håller med om att nya metoder bör prövas bättre. Och på takläggarfirman Takvärn har man ändrat arbetssätt efter takrasen. - Vi lägger större vikt vid att besiktiga befintlig konstruktion innan vi gör någon påbyggnad, säger Ulf Wernquist, vd på Takvärn.
Han har följt utredningarna i ett par fall av större takras och säger, utan att avslöja vilka byggnader det handlar om, att man i båda fallen har kommit fram till att man inte har gjort en förberedande besiktning av den befintliga byggnaden, innan man gjorde tillbyggnad.
- Bärigheten förändras genom åren av läckage och annat, säger Ulf Wernquist.
Därför fokuserar företaget nu mer på besiktningar innan tillbyggnader uppförs. Men han håller endast delvis med om att branschen använder sig av oprövade metoder.
- Jag tycker att SP och andra ska sätta stopp, om man redan på tänkarstadiet kommer på något motbjudande. Men ju mer man kan testa innan man gör något till fysisk verklighet, desto bättre.
Jan Antonsson, kalkylator på Byggnadsfirman OA Tobiason, håller med om att nya material och tekniker i många fall inte prövas ordentligt.
- Men nu håller de större material-
leverantörerna på att testa sina system på SP. Jag upplever att det görs mycket mer för att få till bra system, säger han.
Även Jan Byfors, chef för teknisk utveckling på NCC, håller med om att det förekommer att man använder oprövade metoder.
- Vi använder lite för mycket verkliga projekt som testprojekt och vi behöver bli bättre på att verkligen följa upp vad som händer i färdiga konstruktioner.
- Inte mer än någon annan. Man gör ofta så, man förlitar sig på tidigare erfarenheter och materialleverantörer eller komponentleverantörer och så utvecklar man det vidare, säger Jan Byfors.
Förbundsdirektör Magnus Janson på Svenska Byggingenjörers Riksförbund tycker att det behövs mer tester i labbmiljö. Samtidigt framhåller han att det hela tiden kommer nya bud.
- Krypgrunderna var en period det bästa. Sen såg man att den i vissa fall kan ge dålig luftväxling. Då skulle man bygga en platta på mark, men sen har man fått problem med fukt i den konstruktionen.
Byggvärlden 2010-06-03
tisdag 25 maj 2010
Hyresrätter fokus i Fullriggaren
Västra Hamnen i Malmö får ett nytt bostadsområde med fokus på hyresrätter. Totalt ska 600 lägenheter byggas i Fullriggaren.
I veckan tas det första spadtaget för Fullriggaren, ett nytt bostadsområde i Västra Hamnen, Malmö. Totalt ska 600 lägenheter byggas varav de första ska vara klara för inflyttning hösten 2011. Hela området ska stå klart året efter.
Malmö stad och byggherrarnas samverkansgrupp kallar satsningen för ett exempel på den blandade staden.
– 75 procent av lägenheterna ska bestå av hyresrätter, resten av bostadsrätter och ägarlägenheter. Dessutom bygger vi en förskola, kontor och butiker så det blir en väldigt blandad stad, säger Bengt Nevsten, ordförande för Fullriggarens byggherregrupp.
Annars ser ju området, enligt ritningarna, rätt likt ut vilket modernt förortsområde som helst. Vad gör Fullriggaren speciellt, enligt dig?
– Det beror ju på vad man lägger i begreppet förort. Fullriggaren blir ett hållbart bostadsområde och det betyder inte nödvändigtvis att det är annorlunda i utseendet. Men det kommer att byggas mer än 14 000 kvadratmeter gröna tak. En del av husen blir passivhus. Övriga hus uppförs som minienergihus. Dessutom blir alla som flyttar in anslutna till en bilpool, säger Bengt Nevsten.
Det är tolv byggherrar som tillsammans ska bygga Fullriggaren.
Ni jobbar i en samverkansgrupp. Hur ser samarbetet ut?
– Vi träffas regelbundet, med eller utan kommunen. På mötena informeras vi om allt vi vill veta och vi diskuterar olika saker. Det kan vara om byggandet av solfångare och avfallskvarnar. Det ger gemensamma referensramar men sedan verkar ju byggherrarna var och en för sig, säger Bengt Nevsten.
Fakta Herrarna bakom riggen
Byggherrarna som uppför Fullriggaren är: Bengt Nevsten Fastigheter, Botrygg Göteborg, Byggnads AB Tornahem, ByggVesta, Derome, Fastighets AB Briggen, Haga Gruppen, HSB Malmö, Nevsten Fastighets AB, Parkering Malmö, Stena Fastigheter Malmö och White arkitekter.Byggvärlden 2010-05-25
onsdag 5 maj 2010
Karin Adalberth får Byggstenen 2010
Utmärkelsen av Svenska Byggingenjörers Riksförbund tilldelas Karin Adalberth för att hon har byggt Sveriges första plusenergihus.
Karin Adalberth är doktor i byggnadsfysik och expert på energieffektivt byggande.
Hennes hus är det första plusenergihuset i Sverige, och blev färdigt hösten 2009. Det kan nu konstateras att huset uppfyller förväntningarna. Energiåtgången är en fjärdedel av normalhusets, samtidigt som huset producerar egen hushållsel med överskott. Energiförbrukningen i det 150 kvadratmeter stora huset är 5 500 kwh och då är även hushållsel inräknat. Karin Adalberth med familj bor själva i huset som ligger i skånska Åkarp.
- Karin Adalberths initiativ har följts med intresse av svenska byggingenjörer och gett oss ökad kunskap om energieffektivt byggande. Vi vill tacka för detta genom att tilldela henne utmärkelsen Byggstenen, säger Svenska Byggingenjörers Riksförbunds, SBRs, förbundsdirektör Magnus Janson.
- Jag ser Byggstenen som en bekräftelse på att SBR och många byggingenjörer tagit till sig de möjligheter som jag ville lyfta fram med plusenergihuset. Det hoppas jag ska bidra till att denna typ av byggande får en rejäl skjuts framåt, säger Karin Adalberth.
Karin Adalberth kallar huset "plusenergihus" eftersom det inte bara är självförsörjande på energi utan också till skillnad från så kallade "Passivhus" ger ett elöverskott. Överskottet kan säljas vidare och huset fungerar därmed som ett minikraftverk.
Byggstenen med ett tillhörande stipendium på 50 000 kronor delas sedan 1986 ut av Svenska Byggingenjörers Riksförbund till "den eller de som gjort en föredömlig insats för byggandet eller förvaltandet i Norden". Överlämnandet kommer att ske vid ett arrangemang i Malmö.
Byggindustrin 2010-05-05
Hennes hus är det första plusenergihuset i Sverige, och blev färdigt hösten 2009. Det kan nu konstateras att huset uppfyller förväntningarna. Energiåtgången är en fjärdedel av normalhusets, samtidigt som huset producerar egen hushållsel med överskott. Energiförbrukningen i det 150 kvadratmeter stora huset är 5 500 kwh och då är även hushållsel inräknat. Karin Adalberth med familj bor själva i huset som ligger i skånska Åkarp.
- Karin Adalberths initiativ har följts med intresse av svenska byggingenjörer och gett oss ökad kunskap om energieffektivt byggande. Vi vill tacka för detta genom att tilldela henne utmärkelsen Byggstenen, säger Svenska Byggingenjörers Riksförbunds, SBRs, förbundsdirektör Magnus Janson.
- Jag ser Byggstenen som en bekräftelse på att SBR och många byggingenjörer tagit till sig de möjligheter som jag ville lyfta fram med plusenergihuset. Det hoppas jag ska bidra till att denna typ av byggande får en rejäl skjuts framåt, säger Karin Adalberth.
Karin Adalberth kallar huset "plusenergihus" eftersom det inte bara är självförsörjande på energi utan också till skillnad från så kallade "Passivhus" ger ett elöverskott. Överskottet kan säljas vidare och huset fungerar därmed som ett minikraftverk.
Byggstenen med ett tillhörande stipendium på 50 000 kronor delas sedan 1986 ut av Svenska Byggingenjörers Riksförbund till "den eller de som gjort en föredömlig insats för byggandet eller förvaltandet i Norden". Överlämnandet kommer att ske vid ett arrangemang i Malmö.
Byggindustrin 2010-05-05
onsdag 24 mars 2010
Byggpolitiken splittrar blocken
De rödgröna vill återinföra investeringsstödet för hyresrätter och införa en tredjepartsgranskning i byggprocessen. Några tydliga skiljelinjer framkom mellan blocken i den partipolitiska debatt som arrangerades under Nordbyggmässans första dag.
I tisdagseftermiddagens debatt fanns samtliga riksdagspartier representerade. De mest kända namnen var kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell (KD) och språkröret Maria Wetterstrand (MP).
Energieffektiviseringar i byggnadsbeståndet var första punkten på dagordningen. Vänsterpartiets Egon Frid gav en känga till alliansregeringen, som han inte tyckte hade gjort ”i stort sett någonting”.
– Det är förlorade år i energiomställningen, sa han.
Men Mats Odell gav honom mothugg och menade att de rödgröna i princip har varit i regeringsställning sedan miljonprogrammet byggdes
– Regeringen har ett ambitiöst energieffektiviseringsprogram. Det är ett femårsprogram där vi tillför 300 miljoner om året utöver tidigare politik, sa Mats Odell.
Maria Wetterstrand vill se en skärpning av byggnormerna, men det gillade inte ministern.
– Sverige har 55 procent högre byggkostnad än genomsnittet i Europa. Risken med hårdare byggnormer är att det inte byggs någonting, sa han.
Mats Odell berättade också att regeringen har påbörjat ett arbete för att få till stånd ett samarbete kring upprustningen av miljonprogrammet. Arbetet omfattar hittills Malmö, Göteborg, Södertälje, Stockholm och Uppsala.
– Jag skulle vilja åstadkomma en pakt med fastighetsägarna, kommunen och de boende, sa han och lyfte upp Peabs samarbete med Telge i Södertälje som ett lyckat exempel.
En åhörare påpekade att kommunerna ofta ger markanvisningar till de stora byggbolagen, och undrade hur politikerna ser på tävlingar för att öka konkurrensen i markfördelningen.
– Det kanske är en viss feghet som gör att man tilldelar mark till de största. Man kanske inte ska vara så rädd för att ta in mindre aktörer i branschen, sa Anti Avsan från Moderaterna.
– Vi vill ha blandade upplåtelseformer. Då är det rimligt att dela in områden in mindre ytor för att få bättre konkurrens, större blandning och högre kvalitet, sa Maria Wetterstrand.
På frågan om vilka lärdomar man har dragit från den senaste tidens takras svarade Lennart Pettersson från Centern att signalerna från miljödepartementet är att det handlar om byggfel.
– Jag tror att Andreas Carlgren har sagt att i ett fall har man byggt efter konstens alla regler. Ändå rasar det. Det kan bero på beställaren eller en slarvig byggare. Det kan ju inte bero på oss i alla fall, sa Lennart Pettersson.
Med anledning av takrasen togs även frågan om en tredjepartskontroll i byggprocessen upp i debatten. Egon Frid meddelade att de rödgröna kommer att föreslå en tredjepartskontroll i processen kring den nya plan- och bygglagen.
– Regeringen har valt att inte ta med det, de litar fortfarande på egenkontrollen. Men det krävs en bättre kontroll, egenkontrollen kommer inte att räcka, sa Egon Frid.
Carina Moberg från Socialdemokraterna slog ett slag för investeringsstödet till hyresrätter, som de rödgröna vill återinföra om de får makten
– Nu är det dags att göra bokslut. Det byggdes 127 000 bostäder under föregående mandatperiod, under den här blir det kanske 84 000–85 000 bostäder. För mig är det tillräckliga bevis för att investeringsstödet har verkan, sa hon.
Men Mats Odell tyckte att man ska titta i ett längre perspektiv och påpekade att Sverige har byggt mindre per invånare än sina nordiska grannländer per invånare.
– Med 55 procent högre byggkostnader då är det inte nya subventioner som är lösningen. Det är fasta, långsiktiga spelregler, sa Mats Odell.
Byggvärlden 2010-03-24
fredag 19 mars 2010
"Bostadsbristen är kommunens fel"
Michael Cocozza, VD för Botrygg Bygg AB, går hårt åt Linköpings kommun på Östgöta-Correspondentens debattsida. Cocozza menar att detaljplaner inte anpassats till kundernas efterfrågan och ofta innehåller så mycket av detaljstyrande och kostnadsdrivande bestämmelser att de blir omöjliga att genomföra. Han menar också att det saknas en bestämd styrning mot att prioritera bostadsbyggande.
Det råder bostadsbrist i Linköping. Michael Cocozza menar att detta bland annat beror på att politikerna inte använder sig av kompetensen hos bostadsföretag och fastighetsmäklare, utan låter kommunens tjänstemän "sitta och gissa" om hur bostadsefterfrågan ser ut och vad som behöver byggas i olika områden. Cocozza anser att planeringsmodellen för kommunal mark borde ändras så att den mer liknar den som gäller för privat mark, där det finns en ansvarig byggherre.
Michael Cocozza har gjort sig känd som hyresvärden som bygger hyresrätter när ingen annan gör det, som bygger till låga hyror och som sänkte hyrorna för 2010 redan innan något avtal träffats med allmännyttan - till Hyresgästföreningens jubelrop. Cocozza har dock också hamnat i blåsväder - när han tog in tyska byggarbetare för att pressa ner bygglönerna i Linköping kritiserades han hårt av facket.
Botrygg Bygg AB bygger och förvaltar både hyresrätter och bostadsrätter. Beståndet var tidigare koncentrerat till Linköping, men bolaget har numera också fastigheter i Norrköping, Stockholm och Göteborg.
jagvillhabostad.nu 2010-03-19
Det råder bostadsbrist i Linköping. Michael Cocozza menar att detta bland annat beror på att politikerna inte använder sig av kompetensen hos bostadsföretag och fastighetsmäklare, utan låter kommunens tjänstemän "sitta och gissa" om hur bostadsefterfrågan ser ut och vad som behöver byggas i olika områden. Cocozza anser att planeringsmodellen för kommunal mark borde ändras så att den mer liknar den som gäller för privat mark, där det finns en ansvarig byggherre.
Michael Cocozza har gjort sig känd som hyresvärden som bygger hyresrätter när ingen annan gör det, som bygger till låga hyror och som sänkte hyrorna för 2010 redan innan något avtal träffats med allmännyttan - till Hyresgästföreningens jubelrop. Cocozza har dock också hamnat i blåsväder - när han tog in tyska byggarbetare för att pressa ner bygglönerna i Linköping kritiserades han hårt av facket.
Botrygg Bygg AB bygger och förvaltar både hyresrätter och bostadsrätter. Beståndet var tidigare koncentrerat till Linköping, men bolaget har numera också fastigheter i Norrköping, Stockholm och Göteborg.
jagvillhabostad.nu 2010-03-19
måndag 15 mars 2010
NCC planerar ny arena i Ystad
NCC Construction Sverige ska tillsammans med Ystad kommun planera byggnationen av Ystads nya arena.
En ombyggnad av nuvarande Österporthallen samt en nybyggd badanläggning intill kommer att bilda nya Ystad arena.
Uppdragsgivare är Ystad kommun och projektets totalkostnad beräknas bli 240 miljoner kronor. Arbetet sker i partnering, en samarbetsform där pris, kvalitet och tid vägs samman i nära samarbete med kunden.
Projekteringsarbetet kommer att pågå från och med nu och till juni 2010. Under denna tid planeras bland annat arenans omfattning, innehåll, budget och tidsplan.
Förhoppningen är att bygget av arenan startar under hösten 2010.
Byggindustrin 2010-03-15
Uppdragsgivare är Ystad kommun och projektets totalkostnad beräknas bli 240 miljoner kronor. Arbetet sker i partnering, en samarbetsform där pris, kvalitet och tid vägs samman i nära samarbete med kunden.
Projekteringsarbetet kommer att pågå från och med nu och till juni 2010. Under denna tid planeras bland annat arenans omfattning, innehåll, budget och tidsplan.
Förhoppningen är att bygget av arenan startar under hösten 2010.
Byggindustrin 2010-03-15
onsdag 24 februari 2010
Det ljusnar på byggmarknaden
Det våras för byggarna. Sveriges Byggindustrier räknar med en total volymökning på 5 procent under 2010 och ytterligare en ökning med 3 procent under 2011.
Efter fallande bostadsinvesteringar i fjol med 21 procent ser bostadsvolymerna nu ut att bottna. Nyproduktionen är visserligen fortfarande svag, men det uppvägs av ökat ombyggande. Det tror Sveriges Byggindustrier, BI, i sin senaste prognos för 2010 och 2011.
Och under 2011 räknar BI med att nyproduktionen tar fart på allvar. Då väntar 24 500 bostäder byggstarta
- en ökning med 17 procent.
- Återhämtningen i den svenska ekonomin börjar ge positiva effekter för byggindustrin. Ekonomin hos hushållen stabiliseras ytterligare och hos byggherrarna finns rejäla stockar att beta av, framför allt när det gäller flerbostadshus. Vi har redan nu beviljade bygglov för motsvarande 12 200 lägenheter i flerbostadshus och 8 400 i småhus, säger Johan Deremar, nationalekonom på BI Analys.
- När det gäller ränteutvecklingen räknar vi med en höjning från Riksbanken under sommaren och att vi sedan får se successiva uppskrivningar under hösten. Men det borde inte bli någon större dramatik. Det leder rimligtvis till en lugnare prisutveckling och kan leda till en dämpning av de mest hysteriska prisuppgångarna i storstäderna. Vi räknar i dagsläget inte med något prisras, säger Johan Deremar.
Lokalinvesteringarna föll med ungefär 4 procent under 2009. Här skönjer BI en viss återhämtning under 2010, beroende på en rätt stark ökning av de offentliga lokalinvesteringarna. Årets extra stödpengar i budgeten på 10 miljarder till kommuner och landsting verkar ha spelat en avgörande roll.
Under 2011 räknar BI med en växling. Då börjar de privata lokalinvesteringarna komma igång på allvar, samtidigt som kommunerna - med alltmer pressade ekonomier - drar ner. Totalt sett förväntas detta ge en enprocentig ökning av lokalinvesteringarna under både 2010 och 2011.
Anläggningssektorn, som fungerat som motor för byggkonjunkturen under 2008 och 2009, ser fortsatt stark ut under 2010 men väntas fasa ut under 2011 med en total volymsänkning med 1 procent (där de privata investeringarna ökar med 3 procent och de offentliga faller med 5 procent).
Tittar man på arbetsmarknaden har tappet så här långt blivit lindrigare än vad man tidigare befarat.
- Närtidssatsningen kom lägligt och kontracykliskt. Sysselsättningen inom byggbranschen minskade med 4 procent i fjol, motsvarande 12 000 personer. Det är betydligt färre än vad vi tidigare befarade, säger Johan Deremar.
- Men trots det fortsätter sysselsättningen att försvagas i år och företagen kan då möta en uppgång med befintlig personal. Nästa år lär vi dock få se en ökad sysselsättning.
Byggindustrin 2010-02-24
Och under 2011 räknar BI med att nyproduktionen tar fart på allvar. Då väntar 24 500 bostäder byggstarta
- en ökning med 17 procent.
- Återhämtningen i den svenska ekonomin börjar ge positiva effekter för byggindustrin. Ekonomin hos hushållen stabiliseras ytterligare och hos byggherrarna finns rejäla stockar att beta av, framför allt när det gäller flerbostadshus. Vi har redan nu beviljade bygglov för motsvarande 12 200 lägenheter i flerbostadshus och 8 400 i småhus, säger Johan Deremar, nationalekonom på BI Analys.
- När det gäller ränteutvecklingen räknar vi med en höjning från Riksbanken under sommaren och att vi sedan får se successiva uppskrivningar under hösten. Men det borde inte bli någon större dramatik. Det leder rimligtvis till en lugnare prisutveckling och kan leda till en dämpning av de mest hysteriska prisuppgångarna i storstäderna. Vi räknar i dagsläget inte med något prisras, säger Johan Deremar.
Lokalinvesteringarna föll med ungefär 4 procent under 2009. Här skönjer BI en viss återhämtning under 2010, beroende på en rätt stark ökning av de offentliga lokalinvesteringarna. Årets extra stödpengar i budgeten på 10 miljarder till kommuner och landsting verkar ha spelat en avgörande roll.
Under 2011 räknar BI med en växling. Då börjar de privata lokalinvesteringarna komma igång på allvar, samtidigt som kommunerna - med alltmer pressade ekonomier - drar ner. Totalt sett förväntas detta ge en enprocentig ökning av lokalinvesteringarna under både 2010 och 2011.
Anläggningssektorn, som fungerat som motor för byggkonjunkturen under 2008 och 2009, ser fortsatt stark ut under 2010 men väntas fasa ut under 2011 med en total volymsänkning med 1 procent (där de privata investeringarna ökar med 3 procent och de offentliga faller med 5 procent).
Tittar man på arbetsmarknaden har tappet så här långt blivit lindrigare än vad man tidigare befarat.
- Närtidssatsningen kom lägligt och kontracykliskt. Sysselsättningen inom byggbranschen minskade med 4 procent i fjol, motsvarande 12 000 personer. Det är betydligt färre än vad vi tidigare befarade, säger Johan Deremar.
- Men trots det fortsätter sysselsättningen att försvagas i år och företagen kan då möta en uppgång med befintlig personal. Nästa år lär vi dock få se en ökad sysselsättning.
Byggindustrin 2010-02-24
torsdag 11 februari 2010
Byggnads vill ha ettårigt avtal
- Vi är inte förvånade över Byggnads krav då de till övervägande del känns igen i LO:s gemensamma avtalskrav, säger Mats Åkerlind, BI:s förhandlingschef och vice vd.
Sveriges Byggindustrier, BI, tog på torsdagen emot Byggnads yrkanden inför 2010 års avtalsförhandlingar.
Byggnads yrkar på att ett nytt Byggavtal ska ersätta de nuvarande Byggnads- och Anläggningsavtalen samt på förändringar i avtalet som är branschspecifika och dessutom på tillägg- och förändringar som härrör från LO:s gemensamma avtalsplattform.
Avtalsperioden ska vara ettårig. BI har nu tjugo dagar på sig att ge Byggnads sitt svar.
Som en konsekvens av 2009 års avtalsförhandlingar tillsattes en partsgemensam arbetsgrupp med uppdraget att utarbeta ett förslag till nytt Byggavtal.
Arbetet inleddes i april 2009 och är nu i slutskedet. Av direktivet till arbetsgruppen framgår att texterna ska vara enkla och tydliga och skapa förutsättningar för färre konflikter och en stärkt konkurrenskraft inom byggsektorn.
- Vi konstaterar med tillfredsställelse att Byggnads är angelägna att slutföra arbetet i arbetsgruppen, fortsätter Mats Åkerlind. Därför är förutsättningarna goda för att vi ska kunna träffa överenskommelse om ett nytt Byggavtal som kommer att medföra ordning och reda i parternas avtalsförhållande.
Byggnads har uttalat att de önskar slutföra förhandlingarna i god tid före 31 mars i samma goda anda som präglat arbetsgruppens arbete.
- Vi delar Byggnads förhoppning om förhandlingar i god anda och vi ska från vår sida göra vad som går för att få ett avtal i hamn före 31 mars, säger Mats Åkerlind.
Byggindustrin 2010-02-11
Byggnads yrkar på att ett nytt Byggavtal ska ersätta de nuvarande Byggnads- och Anläggningsavtalen samt på förändringar i avtalet som är branschspecifika och dessutom på tillägg- och förändringar som härrör från LO:s gemensamma avtalsplattform.
Avtalsperioden ska vara ettårig. BI har nu tjugo dagar på sig att ge Byggnads sitt svar.
Som en konsekvens av 2009 års avtalsförhandlingar tillsattes en partsgemensam arbetsgrupp med uppdraget att utarbeta ett förslag till nytt Byggavtal.
Arbetet inleddes i april 2009 och är nu i slutskedet. Av direktivet till arbetsgruppen framgår att texterna ska vara enkla och tydliga och skapa förutsättningar för färre konflikter och en stärkt konkurrenskraft inom byggsektorn.
- Vi konstaterar med tillfredsställelse att Byggnads är angelägna att slutföra arbetet i arbetsgruppen, fortsätter Mats Åkerlind. Därför är förutsättningarna goda för att vi ska kunna träffa överenskommelse om ett nytt Byggavtal som kommer att medföra ordning och reda i parternas avtalsförhållande.
Byggnads har uttalat att de önskar slutföra förhandlingarna i god tid före 31 mars i samma goda anda som präglat arbetsgruppens arbete.
- Vi delar Byggnads förhoppning om förhandlingar i god anda och vi ska från vår sida göra vad som går för att få ett avtal i hamn före 31 mars, säger Mats Åkerlind.
Byggindustrin 2010-02-11
måndag 18 januari 2010
Förväntat mildrad konkursökning under 2010
Under 2009 ökade konkurserna med 25 procent. För 2010 bedömer UC att företagskonkurserna fortsätter att öka, men bara med 5 procent.
Antalet företagskonkurser uppgick till 598 under december månad, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med samma månad förra året. För hela 2009 ökade konkurserna med 25 procent vilket innebar totalt 6 899 konkurser. De flesta branscher har haft problem, men främst har konkurserna ökat inom transportindustrin och IT-sektorn. Men även byggindustrin, privata tjänsteföretag och handeln har haft det tufft.
– Dagens konkursnivåer står i paritet med antalet konkurser under 2000-talets början, då IT-bubblan sprack. Sett ur ett längre historiskt perspektiv var dock konkurstalen under fastighetskrisen i början av 90-talet mer än dubbelt så höga. Dessutom har vi i dagsläget avsevärt fler aktiva företag, vilket gör att konkursutsattheten nu relativt sett är lägre. 2009 blev förvisso ett mörkt konkursår, men med tanke på finanskrisen och den dramatiska konjunkturnedgången från hösten 2008 blev konkursutfallet inte så illa som många befarade, säger UC:s marknadschef Roland Sigbladh.
Storstadsregionerna noterade märkbara konkursökningar under året. Även om Stockholm drogs sent in i krisen gör den kraftiga ökningen de senaste månaderna att de tre storstadslänen landar på likartade nivåer. Kalmar län noterar den överlägset största konkursökningen för året, medan Västmanlands län klarar sig bäst och faktiskt står för en minskning i antalet konkurser under 2009.
– Den senaste tiden har vi sett en viss konkursökning bland företag med många anställda och hög omsättning. En anledning kan vara att många mindre företag slogs ut tidigt i krisen och att reserverna nu börjar sina även hos fler större företag, säger Roland Sigbladh.
UC:s prognos för nästa år är att företagskonkurserna kommer att öka med 5 procent, som beskrevs i konkursstatistiken för november månad. Det innebär 7 250 konkurser totalt under 2010, vilket i så fall skulle innebära den högsta noteringen sedan 1998. En osäkerhetsfaktor är de 5 000 företag som under 2009 fick 12 månaders uppskov med sina skatteinbetalningar.
Det som enligt UC kommer att bli ännu mer avgörande för antalet konkurser nästa år är i vilken omfattning lågkonjunkturen hänger kvar. En positiv signal är att den internationella handeln har stärkts, även om återhämtningen förväntas ta tid. Därtill kommer effekter av framtida räntehöjningar, som kan dämpa ekonomin.
Byggindustrin 2010-01-18
– Dagens konkursnivåer står i paritet med antalet konkurser under 2000-talets början, då IT-bubblan sprack. Sett ur ett längre historiskt perspektiv var dock konkurstalen under fastighetskrisen i början av 90-talet mer än dubbelt så höga. Dessutom har vi i dagsläget avsevärt fler aktiva företag, vilket gör att konkursutsattheten nu relativt sett är lägre. 2009 blev förvisso ett mörkt konkursår, men med tanke på finanskrisen och den dramatiska konjunkturnedgången från hösten 2008 blev konkursutfallet inte så illa som många befarade, säger UC:s marknadschef Roland Sigbladh.
Storstadsregionerna noterade märkbara konkursökningar under året. Även om Stockholm drogs sent in i krisen gör den kraftiga ökningen de senaste månaderna att de tre storstadslänen landar på likartade nivåer. Kalmar län noterar den överlägset största konkursökningen för året, medan Västmanlands län klarar sig bäst och faktiskt står för en minskning i antalet konkurser under 2009.
– Den senaste tiden har vi sett en viss konkursökning bland företag med många anställda och hög omsättning. En anledning kan vara att många mindre företag slogs ut tidigt i krisen och att reserverna nu börjar sina även hos fler större företag, säger Roland Sigbladh.
UC:s prognos för nästa år är att företagskonkurserna kommer att öka med 5 procent, som beskrevs i konkursstatistiken för november månad. Det innebär 7 250 konkurser totalt under 2010, vilket i så fall skulle innebära den högsta noteringen sedan 1998. En osäkerhetsfaktor är de 5 000 företag som under 2009 fick 12 månaders uppskov med sina skatteinbetalningar.
Det som enligt UC kommer att bli ännu mer avgörande för antalet konkurser nästa år är i vilken omfattning lågkonjunkturen hänger kvar. En positiv signal är att den internationella handeln har stärkts, även om återhämtningen förväntas ta tid. Därtill kommer effekter av framtida räntehöjningar, som kan dämpa ekonomin.
Byggindustrin 2010-01-18
tisdag 5 januari 2010
Skanska rivstartar med bostadsbyggande
Byggjätten pekar på ökad optimism som bakgrund till beslutet att kraftigt öka bostadsbyggandet i Sverige under första halvåret 2010.
Skanska möter det nya året med en rivstart inom bostadsbyggande i Sverige. Under första halvåret 2010 planerar Skanska att påbörja närmare 750 nya bostäder i Sverige.
Mycket grovt räknat handlar det om investeringar på över 1 miljard kronor.
– Vi känner ökad optimism efter ett turbulent år. För ett år sedan var antalet nystarter i stort sett lika med noll. Nu gör vi en offensiv satsning, säger Peter Svensson, Sverigechef för affärs- och projektutveckling på Skanska Nya Hem.
Beslut om det ökade bostadsbyggandet har fattats nyligen. De bostäder som Skanska börjar bygga under första halvåret 2010 kommer att ligga i de tre storstadsregionerna, i stort sett utan undantag.
I Stockholmsregionen planeras omkring 500 nya bostäder med byggstart under första halvåret 2010.
I Göteborg med omnejd rör det sig om cirka 120 nya bostäder och i Malmöregionen byggstartas 100–120 nya bostäder.
Av dessa 700–750 nya bostäder planeras 150–200 bli villor och resten bostäder i flerbostadshus.
– Det här innebär en flerdubbling av vårt bostadsbyggande om man jämför med läget för ett år sedan. Då drog vi rejält i handbromsen. Nu blickar vi framåt och försöker matcha det behov som vi ser kommer att finnas om ett par år, då de bostäder som vi börjar bygga nu blir klara, säger Peter Svensson.
När Lehman Brothers gick omkull i september 2008 frös den svenska bostadsmarknaden till is. Sedan dess har Skanska Nya Hem, liksom andra bostadsbyggare, haft fokus på att sälja redan byggda bostäder. Att bygga nytt har inte varit aktuellt.
Men under det gångna året har det lossnat på marknaden.
– Ränteläget har varit mycket gynnsamt och vi har haft bostäder i bra lägen. Dessutom är det lättare att sälja en bostad som verkligen finns och som kunden kan se i verkligheten än att sälja på broschyrer, säger Peter Svensson.
Skanska har starka finanser och kan därför bygga utan att vara beroende av bankerna. Däremot har Skanska påverkats indirekt, när bostadsköpare ska ansöka om lån hos banken.
För de bostäder som Skanska planerar att börja bygga under det kommande halvåret har Skanska som krav att 40–60 procent av bostäderna i ett projekt är sålda, innan man börjar byggas.
– I några få undantagsfall startar vi bostadsprojekt utan krav på att en viss andel av bostäderna är sålda i förväg. Det gäller verkligt bra lägen i Stockholm, säger Peter Svensson.
Byggindustrin 2009-12-28
Mycket grovt räknat handlar det om investeringar på över 1 miljard kronor.
– Vi känner ökad optimism efter ett turbulent år. För ett år sedan var antalet nystarter i stort sett lika med noll. Nu gör vi en offensiv satsning, säger Peter Svensson, Sverigechef för affärs- och projektutveckling på Skanska Nya Hem.
Beslut om det ökade bostadsbyggandet har fattats nyligen. De bostäder som Skanska börjar bygga under första halvåret 2010 kommer att ligga i de tre storstadsregionerna, i stort sett utan undantag.
I Stockholmsregionen planeras omkring 500 nya bostäder med byggstart under första halvåret 2010.
I Göteborg med omnejd rör det sig om cirka 120 nya bostäder och i Malmöregionen byggstartas 100–120 nya bostäder.
Av dessa 700–750 nya bostäder planeras 150–200 bli villor och resten bostäder i flerbostadshus.
– Det här innebär en flerdubbling av vårt bostadsbyggande om man jämför med läget för ett år sedan. Då drog vi rejält i handbromsen. Nu blickar vi framåt och försöker matcha det behov som vi ser kommer att finnas om ett par år, då de bostäder som vi börjar bygga nu blir klara, säger Peter Svensson.
När Lehman Brothers gick omkull i september 2008 frös den svenska bostadsmarknaden till is. Sedan dess har Skanska Nya Hem, liksom andra bostadsbyggare, haft fokus på att sälja redan byggda bostäder. Att bygga nytt har inte varit aktuellt.
Men under det gångna året har det lossnat på marknaden.
– Ränteläget har varit mycket gynnsamt och vi har haft bostäder i bra lägen. Dessutom är det lättare att sälja en bostad som verkligen finns och som kunden kan se i verkligheten än att sälja på broschyrer, säger Peter Svensson.
Skanska har starka finanser och kan därför bygga utan att vara beroende av bankerna. Däremot har Skanska påverkats indirekt, när bostadsköpare ska ansöka om lån hos banken.
För de bostäder som Skanska planerar att börja bygga under det kommande halvåret har Skanska som krav att 40–60 procent av bostäderna i ett projekt är sålda, innan man börjar byggas.
– I några få undantagsfall startar vi bostadsprojekt utan krav på att en viss andel av bostäderna är sålda i förväg. Det gäller verkligt bra lägen i Stockholm, säger Peter Svensson.
Byggindustrin 2009-12-28
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)