Stor brist på nya ingenjörer

Det finns inte tillräckligt många utbildade ingenjörer, arkitekter, VVS-tekniker eller byggare. Branschen samarbetar därför för att få fler ungdomar att bygga det framtida samhället.

Anledningen: Trots det ekonomiska läget saknas arbetskraft. Enligt branschen behövs fler ungdomar med högre utbildning inom byggsektorn.

När många äldre arbetare går i pension saknas utbildad arbetskraft som kan ersätta dem. Redan nu börjar branschen se luckorna i leden efter pensionsavgångarna. Därför satsar samhällsbyggnadssektorn nu gemensamt på att få unga att utbilda sig rätt.

-Tillsammans når vi fler. Vi vill visa hur många spännande uppdrag som väntar efter en utbildning till exempelvis samhällsplanerare, högskole- eller civilingenjör, arkitekt eller VVS-tekniker, säger Lars Tullstedt från Sveriges byggindustrier i ett pressmeddelande.

Sektorn har bildat nätverket samhällsbyggarna och man startar med att visa upp sig, med en gemensam monter, på studentmässan i Göteborg den 12-14 november.

Byggvärlden 2009-11-12

Bostadstrenden ser ljusare ut

Låg ränta och full fart på andrahandsmarknaden får bostadsbyggandet att vända uppåt - med det sker från rekordlåg nivå.

Det fallande bostadsbyggandet har bottnat och börjat vända uppåt. Möjligen handlar det om ett positivt trendskifte  – och i så fall i linje med Sveriges Byggindustriers prognos som kom för ett par veckor sedan – men det sker från historiskt mycket låga nivåer.
Sverige Bygger, som tillsammans med tidningen Byggindustrin sedan drygt ett decennium tagit fram Byggbarometern som månadsvis följer byggstartvolymerna runt om i landet, har tagit fram en nytt mät- och trendverktyg: Byggstartstrenden.
Här mäts kvartalsvis det samlade värdet på byggstarterna inom de olika delsektorerna under tolv månader. Detta värde jämförs sedan med föregående tolvmånadersperiod.
Följer man Byggstartstrenden för nyproduktion av bostäder bakåt från första kvartalet 2005 så ser man en brant fallande och negativ kurva sedan fjärde kvartalet 2007.
Vid utgången av andra kvartalet i år låg de uppmätta investeringsvolymerna för nystarter (rullande tolv månader) hela 43 procent lägre än för perioden juli 2007 till juli 2008. Men där planar nerförsbacken ut och mellan andra och tredje kvartalet har jämförelsetalet förbättrats med 6 procentenheter.
Det ser alltså ut som ett trendbrott.
– Om man, med mer eller mindre facit i hand, tittar på marknadsutvecklingen det senaste året, så var det nattsvart det fjärde kvartalet 2008. Sedan lättade det en aning under första kvartalet i år och har allt accelererat sedan dess. I dag känns marknaden stark, säger Kjell Jansson, vd på Besqab.
– Jag känner igen mig i kurvans utseende. De flesta aktörer som har outnyttjade byggrätter i dag verkar helst av allt starta så snabbt som möjligt. Men det finns fortfarande farthinder; det är lätt att fastna i planprocessen och banksystemet är fortfarande trögt. Det är fortsatt svårt att få loss kreditiv och det behövs höga nivåer av förhandsbokningar för att få klartecken från bankerna.
Bilden av bankernas agerande är tydlig: det är fortfarande ganska trögt att hitta projektfinansiering. Samtidigt ser det ut som om hushållen har lättare att få igenom nya bostadslån. Eskalerande köptryck och stigande skuldsättning hos de svenska hushållen gör att det åter börjat tisslats om risk för en bubbla på individ- och hushållsnivå. Sticker räntan iväg uppåt sitter förmodligen många nyblivna bostadsrättsinnehavare risigt till.
Hos de stora börsnoterade bostadsbyggarna råder just nu meddelarförbud i avvaktan på niomånadersrapporteringen. JM har dock redan lämnat sin rapport. Och utfallet ser ut att stämma med hypotesen om ett trendbrott.
Under årets nio första månader sålde JM 2 282 bostäder jämfört med 1 601 för samma period 2008 och man har byggstartat 1 446 bostäder (1 483).
”En god försäljning i den pågående produktionen och en god bokningsnivå medger produktionsstart av nya bostadsprojekt i takt med att projektfinansiering säkerställs”, skriver JMs koncernchef Johan Skoglund i rapporten.
Michael Cocozza, vd på Botrygg, håller också med om att det är ”klart bättre snurr på marknaden nu jämfört med i våras”. Förklaringen är, menar han, de låga räntorna som han räknar med kommer att stå sig under hela 2010.
– Nästa år drar vi igång 300 nya lägenheter där tre fjärdedelar är hyresrätter och en fjärdedel bostadsrätter. I somras var bankerna helt kalla, men nu är det lite bättre, säger Michael Cocozza.
– Jag är optimistisk när det gäller bostadsrätter. Hyresrätter är en annan femma. Vi startar en hel del hyresprojekt nästa år, men det verkar troligt att oppositionen kommer att föreslå ett stimulanspaket för nyproduktion av hyresrätter. Effekten kan bli en ”politisk styrd konjunktursvacka”, att företagen avvaktar med att dra igång projekt till dess att valet är avgjort, säger Michael Cocozza.
Byggstartstrenden:?Nyproduktion av bostäder
 Värdet på nystartade bostadsprojekt (nyproduktion) kvartalsvis. Summan motsvarar det samlade värdet på de projekt som startat de senaste tolvmånaderna och jämförs med föregående tolvmånadersperiod. Exempel vid fjärde kvartalet 2005 låg byggstarterna för rullande tolv månader 33 procent högre än vid föregående tolvmånadersperiod.






Byggindustrin 2009-11-05

Bryter vallöftet om nya bostäder

Trots stor bostadsbrist och ökad byggvilja backar politikerna från vallöftet om 2 000 nya lägenheter per år.

På torsdagen fanns 165 lediga lägenheter och 86 inflyttningsklara bostadsrätter i Göteborg. Samtidigt hade Boplats 96 546 aktiva sökande.
– Trycket har aldrig varit så högt under en lågkonjunktur. Vi har inte några vakanser. Folk står på kö också för dyra, nybyggda hyreslägenheter och ungdomar köper bostadsrätt för att det inte finns något annat, säger Carl-Johan Korsås, vd på AB Framtiden, som driver allmännyttan i Göteborg.

Men i fastighetsnämndens budget nästa år minskar målet till 1 500 nya lägenheter.
– Vi måste vara realistiska. Förseningar, överklaganden och tveksamheter att gå igång med nya byggen gör att vi inte klarar det gamla målet på 2 000 nya bostäder, säger Owe Nilsson (S), kommunalråd med ansvar för bostadspolitiken i Göteborg.

Han beklagar till exempel att miljöpartiet gick samman med de borgerliga och stoppade alla byggplaner vid Svaleboskogen. Det kunde ha blivit flera hundra nya lägenheter.

Kia Andréasson (MP) beklagar å sin sida att kommunen dragit igång planarbeten för Skanstorget, Svalebo, Norra Guldheden och andra områden som väcker stark opinion.
– Vi vill bygga där det redan finns kollektivtrafik. Men inte förtäta i fina grönområden, säger Kia Andréasson.

Samtidigt visar GP:s rundringning en stor byggvilja både hos allmännyttan och privata byggbolag.

Finanserna är mycket goda och alla svenska banker är villiga att ställa upp med lån till allmännyttan. Byggkostnaderna har minskat cirka 20 procent, vilket bidrar till billigare lägenheter.

Men trots det lär de kommunala bostadsbolagen inte klara målet att byggstarta cirka 500 lägenheter varje år.
Byggstart tidigast om tre år
– Vi behöver markanvisning till stora områden och vet att planer är på gång. I bästa fall blir det byggstart vid Selma Lagerlöfs torg och Kortedala torg om tre år, säger Carl-Johan Korsås.

Allmännyttan byggstartar 200 hyreslägenheter nästa år. Största projektet är påbyggnader i Krokslätt, vilket inte kräver ny mark.

Privata byggbolag kan också uppleva starkt motlut:
– Göteborg hade fått många fler hyresrätter om man inte valt att satsa på stora bolag som bygger dyra bostadsrätter på Norra älvstranden. Andra planer hejdas av att de inte får sålt nu, säger Joachim Arcari, vd på Botrygg Bygg.

Bolaget hade 17 000 sökande till 96 nya lägenheter vid Örebrogatan på Hisingen. År 2005 vann Botrygg en markanvisning vid Kyrkbyn, men planprocessen drog ut på tiden och överklagades. Först i förra veckan fick de klartecken från regeringen.

Bygg Vesta är nykomling i Göteborg och har haft liknande problem att komma fram i ”plankön”. Det tog fem år innan bolaget fick sin första detaljplan, denna vecka gav byggnadsnämnden klartecken till 77 hyresrätter på Guldheden.

Under samma fem år hann de bygga 850 lägenheter i Stockholm och Malmö.
– Men snart räknar vi också med att bygga 138 hyresrätter vid Lindholmsallén. Ikano Bostaden hoppade av det projektet för att satsa mer i Stockholm, säger Gunnar Nordfeldt, vd på ByggVesta.
Bygger billiga bostadsrätter
Hökerums Bygg är lierade med Bygg Vesta och ska bygga 130 bostadsrätter vid Lindholmsallén. Bolagets första bygge i Göteborg, 96 bostadsrätter i Länsmansgården, blev snabbt fulltecknat.
– Billiga bostadsrätter säljer bra. Hyfsat markpris och standardhus gör att också ungdomarna har råd, säger Sigvard Ståhl, vd på Hökerums Bygg.

FAKTA: Bostäder 1 500 nya lägenheter i år

Fastighetskontorets prognos visar 1 500 inflyttningsklara lägenheter i år. Här är siffror från tidigare år:
2005: 1389 lägenheter
2006: 1920
2007: 1206
2008: 2459

660 lägenheter påbörjade i år

Mellan januari och augusti påbörjades 660 lägenheter i Göteborg. Största projektet är Friggagatan, med 450 små hyresrätter. Inget stora nybyggen startade hösten 2009. Antal påbörjade lägenheter i nybyggnation:
2005: 1563
2006: 1948
2007: 2121
2008: 1320

Nytt mål 1 500 lägenheter

Enligt fastighetsnämndens budget 2010 ska 1 500 lägenheter färdigställas. Fastighetskontoret ska säkra att erforderlig mark görs tillgänglig för planerad bebyggelse. Stadsbyggnadskontoret ska arbeta fram planer till 3 000 bostäder.
Tidigare mål var 2 000 lägenheter per år i Göteborg. I Stockholm har man valt att sätta ett politiskt mål att 15 000 lägenheter ska påbörjas under mandatperioden = 4 år.





Göteborgposten 2009-10-23

Okej med drogtester på jobbet

Kollar du som chef de anställdas alkoholhalt? Urinprov? Alkoskåp? Än så länge är det tillåtet med drogtester på jobbet – på vissa villkor.

Arbetsdomstolen har inte i något enda mål om drogtester dömt till den anställdas fördel.

Två jobbare på Ragn-Sells förlorade nyligen jobben för att de vägrade testa sig i ett alkoskåp innan de satte sig bakom ratten.

Facket, Transportarbetarförbundet, protesterade kraftigt. Enligt kollektivavtalet skulle de anställda testa alkoholhalten i bilarna, inte utanför omklädningsrummet.

De båda som konsekvent vägrade blåsa pekade bland annat på integritetsskyddet – att alkoskåpet var väl synligt och att det inte gick att komma åt bilnycklarna utan negativt blås. En envis baksmälla skulle lätt kunna avslöjas för alla kamraterna runtomkring.

I Arbetsdomstolen tog facket till storsläggan och krävde 370 000 kronor i skadestånd vardera till de uppsagda och nästan 700 000 till Transport.

För att det ska vara okej att slumpvis drogtesta anställda krävs att det är en uttalad policy och praxis på arbetsplatsen och/eller att det finns kollektivavtal om hur testerna ska göras.

Men, tyckte Arbetsdomstolen, även om kollektivavtalet endast gällde tester i bilarna, förbjöd inte avtalet andra slags tester.

De båda trilskande förarna fick gå från sina jobb.

Tidigare har två ställningsmontörer fått sparken för att de vägrade urinprov, en städerska på ett kärnkraftverk förlorade sitt jobb, liksom en skolvärd.

Men det kan bli ändringar på praxis kring drogtester i jobbet.

En stor statlig utredning om integritet i arbetslivet föreslår snävare gränser. Tester ska bara få utföras när det finns fog, och när en rehabiliteringsutredning redan är igångsatt.

Arbetsgivarorganisationerna protesterar. Ett av argumenten är att det är svårt att börja rehabilitera folk för drogsjukdomar innan man testat om de är sjuka.

Det är inte så svårt att förstå den invändningen. Frågan är vad som kommer först, personlig integritet eller säkerhet?

Berusade, drogpåverkade människor kan vara livsfarliga på vissa arbetsplatser. Skulle du själv vilja åka med en full taxichaufför? Eller jobba sida vid sida på ett tiometersbygge med en påtänd byggare?

För inte så länge sedan dömde Arbetsdomstolen om en uppsägning av en smältare som varit drogad flera gånger på jobbet. Han hade också vägrat drogtesta sig, trots varningar.

Mannen var livsfarlig för arbetskamraterna. Hans vägran var oursäktlig, skrev domstolen.

Byggvärlden 2009-10-19

Sval reaktion på nollavtal

Hyresgästföreningens riksutspel om att avstå från hyreshöjningar 2010 får ett svalt mottagande bland Malmövärdarna. MKB påpekar att man inte bara kan titta på de låga räntorna och privatvärdarna räknar med några procents höjning nästa år.

Det är en uppgörelse med bostadsbolaget Botrygg AB med 1200 lägenheter i Mellansverige som Hyresgästföreningen anser borde vara normgivande. Botrygg avstår från hyreshöjningar med hänvisning till att räntan sjunkit kraftigt sedan i fjol och den rekordlåga inflationen som till och med är negativ just nu.

De faktorerna räcker för att täcka ökade kostnader för drift och fastighetsskatt, menar Botryggs vd Michael Cocozza.

Hyresgästföreningens riksordförande Barbro Engman pekar också att hyresvärdarna gynnats kraftigt aV fjolårets uppgörelse.
– De har tjänat grova pengar på att man då gjorde en annan räntebedömning. I fjol, innan finanskrisen låg styrräntan på 4,25 procent, i dag är den 0,25. Det är en jäkla skillnad.

Hon ser inte heller Botrygg som en unik uppgörelse, förutsättningarna finns att andra följer efter.
– Visst, alla värdar har olika förutsättningar, det skiljer lokalt i taxor och avgifter. Men det som är lika för alla är räntan, och det är en tung faktor.

Återstå att se hur utfallet blir. Haqvin Svenson, vice vd på MKB, påpekar att hyresförhandlingarna försenas i år beroende på att läget är ovanligt komplext och svårbedömt.
– Det är för tidigt att säga något om våra hyreskrav ännu. Men när det gäller räntan är den bara en av många faktorer som påverkar. Det handlar också om underhållsbehov, kvalitetsutveckling och taxestruktur bland annat.

Stefan Lindvall, vd för Fastighetsägarnas Syd som företräder privatvärdar med cirka 14000 lägenheter i Malmö, ger ett tydligare besked. Någon nolluppgörelse är inte aktuell.
– Visst, i sak stämmer det att räntan är låg och att konsumentindex till och med varit negativt. Men privatvärdarna har många andra kostnader än bara räntorna. Bland annat en uppräkning av driften och ökade lönekostnader – och alla har inte heller rörliga räntor.
– Det är uppenbart att det behövs en höjning. Säkert ett par procent, påpekar Stefan Lindvall.

Fastighetsägarna Syd har nyligen påkallat förhandlingar med sikt på nya hyror från årsskiftet. Men kraven är ännu inte preciserade.

Skånskan 2009-10-14

Kritik mot Stockholms stads gräddfil

Stockholm stad ska prioritera bostadsbolaget Wallenstam i sin markanvisningsprocess. Det har fått Michael Cocozza, vd på Botrygg Bygg, att reagera starkt.

– Det är ett felaktigt sätt att främja produktion av hyresrätter, säger han.

I konkreta tal innebär överenskommelsen att staden ska anvisa över 250 lägenheter till Wallenstam. Stadens syfte var att det ska byggas fler hyresrätter.
– Våra mål om blandade upplåtelseformer och 6 000 hyresrätter under mandatperioden innebär att vi behöver en betydande privat hyresrättsproduktion utöver den som stadens egna bostadsbolag står för, sa finansborgarrådet Sten Nordin (M) i ett pressmeddelande.
Wallenstam ska i sin tur se till att projekten sätts igång snabbt. Och fler byggbolag kan bli prioriterade på samma sätt:
– Jag håller öppet för liknande handslag med alla byggherrar som vill bidra till fler hyresrätter i Stockholm.
Michael Cocozza, vd för Botrygg Bygg, är upprörd över att Stockholm ger Wallenstam en gräddfil till stadens mark.
– Det är bättre att gå ut till alla bolag och säga att nu ska vi bygga. Det ska inte vara så att vi måste uppvakta Sten Nordin på olika sätt för att få bygga, säger Michael Cocozza.
Han ser utspelet som ett led i en trend av minskad konkurrens om Stockholms mark. Enligt exploateringskontorets anbudsstatistik anvisades mark i 92 procent av fallen i form av direktanvisning och 8 procent genom anbud både 2009 och 2008. 2007 var fördelningen något jämnare, 64 procent i direktanvisning och 36 procent genom anbud.
– Från S-sidan använder man sig av konkurrens och en fri marknad när man har makten, men Moderaterna som säger sig vara för fri konkurrens ger fullständigt katten i det och håller på med direktanvisningar i stället, säger Michael Cocozza.
Han ska nu skriva till riksdagens civilutskott för att påtala behovet av ett regelverk på området.
– Det är dags att riksdagen tar tag i det här och ställer krav på kommunerna att fördela mark enligt samma principer som när man handlar varor, säger Michael Cocozza.
Thord Swedenhammar, biträdande borgarrådssekreterare åt Sten Nordin, säger att flera byggherrar har hört av sig med önskemål att bli prioriterade på samma sätt som Wallenstam efter att överenskommelsen blev offentlig.
Varför använder ni direktanvisningar mer än anbudstävlingar?
– Anbud används när man inte har en klar uppfattning om marknadsvärdet i ett specifikt område. I annat fall använder vi oss gärna av direktanvisning. Under 2009 har det varit svårare att bedöma markvärden på grund av lågkonjunkturen, därför kan det finnas tveksamheter från byggherrens sida att ingå i ett anbudsförfarande, därför väljer vi att direktanvisa, säger Thord Swedenhammar.
Leder inte direktanvisningar till minskad konkurrens?
– Det är konkurrens ändå, men i ett tidigare skede. Det handlar om att man får presentera sina förslag i dialog med tjänstemännen.






Byggvärlden 2009-06-12

"Ge unga byggare bättre arbetstider"

Byggbranschen bör fråga sig om de kan anpassa jobben bättre till yngre generationers krav. Det anser ergonomen Henri Leray.

– Tidiga mornar är kanske inte optimalt i alla lägen, säger han.

Henri Leray har av AFA Försäkring fått uppdraget att kartlägga 100 olika arbetsmoment inom byggområdet. Målet är att ta reda på vilka fysiska krav de ställer och vilka hjälpmedel som kan behövas.

– Det har så vitt jag vet aldrig gjorts förut. Det sägs att byggbranschen är tung men det är osäkert hur tung den är, säger han.
Något som står klart, enligt Henri Leray, är att det skett en konditionsförsämring bland byggarbetarna. Orsaken är färre idrottsaktiviteter, mer dataspel och en allt passivare tillvaro som inte sällan präglas av sena dygnsrytmer.
– Jag åker runt till byggarbetsplatser och gör intervjuer, fotar och filmar och kan se att grundfysiken hos yngre byggarbetare är sämre än hos de äldre. Frågan är nu vad byggbranschen ska göra åt saken, säger han.
Det är inte säkert att branschen förlorar på att ha byggarbetare i dålig form, enligt Henri Leray.
– Yngre byggarbetare kompenserar ofta sin sämre fysik med att jobba smart. De använder fler hjälpmedel än de äldre medarbetarna till exempel, säger Henri Leray, som till vardags jobbar på Galaxen Bygg, ett företag som fokuserar sin verksamhet på skadeprevention och rehabilitering inom byggbranschen.
– Tittar man på de personer som vi tar hand om där så är de faktiskt jämt fördelade i ålder.
För att minska på arbetsskadorna så bör arbetsgivarna därför inte bara betona den fysiska formen hos medarbetarna. Man bör också tänka på om man kan underlätta för de yngre medarbetarna med till exempel bättre arbetstider.
– Vill vi att folk ska jobba tills de är 65 så kanske branschen måste anpassa sig till ett samhälle som fått andra dygnsrytmer och vars grundfysik försämrats, säger han.
Så knäckfrågan är om det är bättre att vara smart än stark?
– Visst är det bra att vara både och men i praktiken kan det vara svårt att fullt ut kombinera detta. Jag behöver bara titta på hur jag själv var som yrkesverksam målare i min förra karriär. Jag tyckte att jag var stark och valde att använda kroppen, även om det fanns hjälpmedel. Och det pajade min nacke.
Undersökningen ska vara klar i mars nästa år.





Byggvärlden 2009-06-01

Botrygg bygger miljömärkta lägenheter i Lundby

För fem år sedan vann fastighetsbolaget Botrygg kommunens markanvisningstävling med inriktning på hållbart byggande i Lundby Kyrkby. Till våren är det inflyttning i de fem husen med sammanlagt 105 lägenheter.

- Det handlar om yteffektiva ettor, tvåor och treor med rimliga hyror, säger Joachim Arcari, VD för Botrygg i Göteborg.

Rimliga hyror
Hyrorna är än så länge preliminära, men priset för en etta på 32 kvm är satt på 4500 kr/mån, medan en tvåa på 57 kvm kostar 6 750 kronor och en trea på 66 eller 68 kvm ligger på mellan 7 600 och 7 900 kronor. Joachim Arcari framhåller två saker som gjort att man kan hålla ner hyrorna.
- Dels har vi kunnat bygga billigare under lågkonjunkturen, dels har vi inte så stora lönsamhetskrav. Eftersom vi fokuserar på ett långsiktigt ägande jagar vi inga kvartalsrapporter med höga vinster som börsbolagen. Vi önskar istället att hyresgästerna bor kvar länge.
Vann miljötävling 2005
De fem bostadshusen på Trekantsgatan som nu håller på att byggas utgjorde förslaget "Spara, slösa inte" i kommunens miljöinriktade markanvisningstävling 2005. I juryn satt inte bara tjänstemän från fastighets- och stadsbyggnadskontoret, utan även experter från Chalmers och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Så vad är det som gör fastigheterna så speciella?
- Vi bygger alltid miljöinriktat och anpassat, men här har vi kryddat med ytterligare några saker. Solfångare som värmer vattnet på sommaren, tröga väggar av betong som gör det svalare på sommaren och varmare på vintern, och sedumtak.

Sedumtak, vad är det?
- Det är ett tak med örter, mossa och gräs. Det inte bara isolerar bättre, det binder och fördröjer också regnvatten så att det inte belastar avloppet. Istället går det långsamt ner i dagvattenkanaler som sedan mynnar ut i olika dammar. Fastigheterna har förresten också gråvattenåtervinning, vilket innebär att förbrukat vatten inte heller går rakt ut i avloppet, utan istället samlas i vattenväxlare som förvärmer varmvattnet i husen.

Odlingslotter
På området kommer det också att finnas 20 odlingslotter, ett gemensamt växthus och ett hobbyrum.
- Vi riktar oss till folk som ett ekologiskt intresse, men kanske inte jättegröna fingrar. Här får de en chans att odla lite grönsaker, säger Joachim Arcari.
Slipper elabonnemang
Han berättar också att varje hus kommer att ha en egen elmätare som mäter upp vad varje hyresgäst förbrukar.
- Sedan tar vi betalt för det, vilket innebär att hyresgästerna slipper kostnaden för ett eget elabonnemang. Det sparar man ganska mycket pengar på.

Behöver ingen bil
Husen på Trekantsgatan placeras som "hus i en park" och området blir, enligt Botrygg, en naturlig fortsättning på Kyrkbyns villaområde. Till parkmiljöinslagen hör bänkar, sittgrupper och grillplats. Bilparkeringar kommer också att finnas, men sprängs in i mindre utrymmen för att inte ta över som stora trista ytor.
- Man behöver egentligen ingen bil här. Bussen går på gatan intill och det är inte mer än 100 meter till Eriksbergs köpcentrum, säger Joachim Arcari.

Rökfritt
Och så en sak till. Lägenheterna kommer, precis som enligt Botryggs standard, att vara rökfria. Men väcker inte det irritation?
- Ha ha. Nej det har det inte gjort. Jag tror det flesta idag förstår att det inte är hälsosamt att röka.





Boplats 2009

"Passivhus inte den bästa lösningen"

– Passivhussystemet kräver betydande underhåll och ger ökade hälsorisker.

Det säger Christer Harrysson, professor i byggteknik, som i stället förespråkar lågenergihus.

Med lågenergihus kan energianvändningen i småhus sänkas med cirka 30 procent. Till skillnad från passivhus behöver lågenergihus inte heller medföra ökade produktionskostnader.
– Sedan över 20 år tillbaka finns goda erfarenheter av småhus med "måttlig" isolering, frånluftsventilation, vattenradiatorer samt frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten, säger Christer Harrysson i ett pressmeddelande.
Dessa lågenergihus har en total energianvändning kring 80-90 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Utformningen är oberoende av fabrikat och ställer inga särskilda krav på projektörer, byggare och boende. Genom att minska tjockleken på isoleringen håller man nere produktionskostnaden och dessutom minskar man risken för mögel- och rötproblem i isoleringen samt i omgivande vinds- och kryputrymmen.
Christer Harrysson menar att passivhus, med extremt tjock isolering och ett kombinerat värme- och ventilationssystem, inte är det bästa sättet att bygga energieffektiva hus.
– Det medför minskat gratisvärmeutnyttjande och systemet kräver dessutom betydande underhåll. Kanalsystemen är vanligen placerade i klimatskärmen med betydande distributionsförluster. Långa tilluftskanaler medför ökade hälsorisker för de boende på grund av föroreningar och betydande underhållskostnader för bland annat kanalrensning och filterbyten, säger Christer Harrysson, som är verksam vid Örebro universitet.
För att uppnå bäst energieffektivitet i småhus bör luft- och värmetillförseln styras rumsvis, anser Christer Harrysson.
– Husen ska förses med radiatorer, frånluftsventilation och frånluftsvärmepump för uppvärmning och varmvatten. Man bör undvika stora glasytor i soliga lägen, dåligt isolerade fönster och energislösande golvvärme, säger han.
Vanliga serieproducerade småhus byggda sedan 1985 har en total energianvändning för värme, varmvatten och hushållsel på 120-130 kilowattimmar per kvadratmeter och år.
– Enighet råder om att nya hus ska vara täta och välisolerade, dock debatteras hur tjock isolering man ska ha. Det finns framför allt olika uppfattningar om valet av värme- och ventilationssystem inklusive styr- och reglersystem. I många fall har en förväntad energibesparing helt eller delvis uteblivit men i stället har problem med innemiljö och byggskador uppkommit, säger Christer Harrysson.





Byggvärlden 2009-05-11

Jätteprojekt ger Malmö nytt liv

När Kockumsvarvet lades ner deppade arbetarstaden. Men de senaste åren har Malmö sjudit av byggliv.
– Beslutet om bron gav nytt liv åt Malmö, säger Krister Jeppsson, NCC:s platschef vid station Hyllie – stans nya jätteprojekt.

Krister Jeppsson var med när det gamla varvsområdet i Västra hamnen förvandlades till ett område med bostäder och kontor. Det sägs att det jobbar fler i området i dag än under varvets storhetstid.

Många av bostäderna är exklusiva och attraktiva. JM visar en trerumslägenhet i bostadsrättsföreningen Glasbruket en vårsolig lördag. Den generöst tilltagna balkongen bjuder på vid havsutsikt.

– I höstas var det lite trögt men nu går det bra att sälja bostäder. Efterfrågan är stor. Jag gissar att vi haft 60-70 sällskap här i dag, säger JM:s säljare Pernilla Magnusson mellan diskussionerna med spekulanter.

Nästa stora utbyggnad, som ännu bara är i sin linda, är Hyllie. Först kom Öresundsbron, sedan etableringarna vid brofästet och tågstationen i Hyllie.
– Det här är första stationen i Sverige när man kommer från Europa, säger Krister Jeppsson.

Stationen påminner om ett ufo men har fått smeknamnet ”Pucken” eftersom den ligger intill hockeyladan. Percy Nilsson och hans bolag Parkfast har redan byggt Malmö arena för ishockey och andra evenemang.

Precis bredvid ”Pucken” bygger danska Aarslef en tunnel till Point Hyllie som kommer att bli ett av Sveriges största byggprojekt. I mitten av maj sätts spaden i jorden till de fyra husen. Det högsta kommer att bli 29 våningar – 95 meter högt.

– Det blir byggstart i maj. Vi äger all mark och har bygglov så bygget kommer att bli av, försäkrar Pia Andersson, vd för byggherren Annehem.
– Jag har också krav på mig i kontraktet med Malmö stad. Om jag inte byggt till ett visst värde vid en viss tid kommer vi att få betala vite, fortsätter Pia Andersson.

Omkring 300 bostäder ska det bli men exakt hur många eller i vilken upplåtelseform är oklart – efterfrågan när det väl är dags att ta beslut får avgöra. Bostäderna har inte inflyttning förrän 2012, 2013.

– Vi är glada att det är kontor som vi kommer att bygga först, säger Pia Andersson medan hon och Linda Haddemo, kommunikationsansvarig på Annehem, visar modellen över området.

Tullen kommer att ha sina lokaler i det första huset som byggs med inflyttning i december 2010. Då ska tågen börja gå. I första huskroppen ryms även butiker i anslutning till stationen; som kaféer, pressbyråer och blomsterhandlare.

Hela Annehems projekt innebär en investering på 1,5 miljard kronor. En riktig godbit för entreprenörerna att slåss om. Annehem har egna projektledare och köper delentreprenader, därför är inte uppdragen upphandlade än. Och de räknar med att gynnas av den vikande konjunkturen.

– Priserna låg tidigare på en enormt hög nivå men har nu sänkts, med ungefär 10-15 procent, säger Pia Andersson.

Med bland annat brobygge, Citytunneln, bostäder, ishockeyarena, fotbollsarena var Malmö så hett att det knappt fanns byggare att få tag på för ett år sedan.
– Då var det överhettat och det är inte heller bra. Nu är det mer normalt, säger Krister Jeppsson.

Byggvärlden 2009-05-08

Rot-avdraget ger vändning för byggare

Efter en nedgång har det vänt. Antalet bygglovsärenden i Stockholm stad har ökat sedan årsskiftet.

Bostadsbyggena är visserligen färre men det är allt fler villaägare som vill renovera eller bygga till. Låga räntor, rot-avdraget och bra tillgång på hantverkare spelar, enligt Dagens Nyheter, in.
Mats Kager, sektionschef på stadsbyggnadskontoret hade räknat med ett bottenår. Men så ser det inte ut att bli.
– Nedgången vi såg tidigare har kommit av sig och vänt upp igen. Nu ligger vi nära normala nivåer, säger han till DN.
Antalet ärenden ökar för varje månad och april väntas sluta med nytt rekord eftersom många söker bygglov inför sommaren.



Byggvärlden 2009-04-29

Minskad orderingång för storbyggare

NCC:s orderingång har minskat 39 procent jämfört med samma period förra året. Den nordiska byggmarknaden är fortsatt svag, konstaterar Olle Ehrlén, vd och koncernchef.

Läget på den nordiska byggmarknaden har varit fortsatt svagt under första kvartalet 2009. Orderingången har preliminärt minskat med 39 procent jämfört med motsvarande period i fjol.

På NCC:s årsstämma kommenterade Olle Ehrlén en extremt turbulent marknad sedan 2008.

– Orderingången det första kvartalet 2009 var fortsatt svag och jämfört med förra årets första kvartal har vi, enligt preliminära siffror, en orderingång som är 39 procent lägre. Trenden i orderingången innebär att vi kommer att se lägre aktivitet under 2010 och det anpassar vi oss till.

Inledningen av 2009 visar dock på en något bättre bostadsmarknad än förväntat främst i Sverige. Trots det startas i stort sett inga nya bostadsprojekt. Fokus ligger på att sälja eller färdigställa det som redan påbörjats.

Olle Ehrlén ser en styrka i sitt företag att NCC har en bred produktportfölj med en ökande andel infrastruktur- och anläggningsprojekt. Kross, asfalt och beläggning, är också viktiga verksamheter som är mindre konjunkturkänslig än bostadsförsäljningen.

 

 

 

 

 

Byggindustrin 2009-04-08

Oro över strejk i lågkonjunktur

Oron sprider sig över hur en strejk kan påverka byggmarknaden i den rådande lågkonjunkturen. Inom byggprojektet Snöflingan i Stockholm har 180 anställda hos Skanska Sverige varslats.

– Med rådande konjunktur är varje dag en strejk pågår ett problem, säger Per-Lennart Berg på Skanska.

Oroliga byggare som uttalat sig om de ekonomiska följderna av en eventuell strejk har varit återkommande tema i lokalmedier de senaste dagarna. Byggprojekt som riskerar att försenas ett annat. Även hos Skanska Sverige har risken för strejk från den 15 april varit ett samtalsämne.
– De flesta verkar vara förvånade över att man väljer att varsla om strejk nu, när den ekonomiska situationen ser ut som den gör, säger Per-Lennart Berg, pressansvarig på Skanska Sverige.
3 363 byggnadsarbetare har varslats om strejk fördelat över små företag, såväl som i de stora byggföretagen. Inom Skanska Sverige har bland annat 180 av cirka 300 anställda vid projektet Snöflingan på Kungsholmen i Stockholm varslats.
– Tittar man på varsellistorna är det ingen tvekan om att Snöflingan drabbas hårdast av våra byggprojekt, det kommer i princip att avstanna helt om strejken bryter ut, säger Peter Gimbe, pressansvarig för Skanskakoncernen.
Snöflingan består av tre byggprojekt – bostäder, ett hotell samt en överdäckning av Drottningholmsvägen – som alla beräknas bli klara i slutet av 2009. Om inte en strejk kommer emellan.
– Hur mycket ”Flingan” och våra övriga byggprojekt påverkas beror förstås helt och hållet på hur långvarig en strejk blir, säger Per-Lennart Berg.
Det enskilda projekt som har flest kollektivanställda som varslats om strejk är annars NCC:s ombyggnad av Sollentuna Centrum. 130 anställda uteblir från jobbet om strejkvarslet förverkligas.
– Det har såklart förekommit diskussioner om varslet, men vi kan inte i dag spekulera i hur det skulle slå mot oss. Det kan ju bli en strejk som bara pågår en dag. Men det är klart, pågår den i flera veckor så får det konsekvenser, säger Harald Stjernström, platschef för NCC-projektet Nya Sollentuna Centrum.





Byggvärlden 2009-04-03

Högkonjunktur för 800 byggare

Det är kris och lågkonjunktur i byggbranschen. Men i Aitikgruvan utanför Gällivare är det högkonjunktur. Här pågår en jättelik utbyggnad, som beräknas sysselsätta cirka 800 byggare.

Boliden satsar sex miljarder kronor på att fördubbla koppargruvans produktionskapacitet. Investeringen omfattar bland annat ett nytt anrikningsverk, ett nytt industriområde, anläggningar för krossar och infrakt samt vägar. Arbetet ska vara färdigt 2010.

Uppdragen har gått till bland andra Peab, Skanska, Kadesjös, WSP, Bergteamet och Ramirent.
– Arbetet är i full gång och fortskrider helt enligt plan. På byggsidan är kulmen passerad efter nyår och nu har man gått ner lite i bemanning, säger Hans Jönsson, Bolidens projektledare för utbyggnaden.

Just nu uppskattar han att cirka 200 byggnadsarbetare är sysselsatta med utbyggnaden i Aitik.
– Nu är vi inne i nästa fas som handlar om maskininstallationer.

Men totalt jobbar cirka 500 personer på expansionen, vilket till och med är fler än de 450 Bolidenanställda som vanligtvis arbetar i Aitikgruvan. Bemanningstoppen på expansionen väntas nås under hösten, när 800 beräknas vara i jobb samtidigt.

Boliden har märkt av ett ökat intresse för upphandlingarna efter finanskrisen. Känslan är att den ökade konkurrensen har pressat priserna.

– Och det är inga bekymmer att få tag i duktiga elektriker nu, säger Hans Jönsson.

Det är inte bara Gällivaretrakten som har glädje av de arbetstillfällen som Aitikgruvans expansion erbjuder.
– Det kommer folk från hela Norrbotten och det är många finska firmor här och jobbar, säger Hans Jönsson.

Och kanske kommer de goda tiderna att fortsätta i de norra delarna av landet.
– LKAB planerar nya projekt som startar upp när vi fasar ut. De har redan startat en del projekt, och planerar en ny huvudnivå i Kiruna och Malmberget. Det är här det är goda tider, säger Hans Jönsson.





Byggvärlden 2009-03-31

Bygg-Fast bygger 450 lägenheter åt Stigberget

Bygg-Fast Projekt har uppdraget att ansvara för byggnationen av 452 mindre hyresrätter, 3 700 kvadratmeter butikslokaler samt underjordiskt garage med 145 parkeringsplatser på Friggagatan i centrala Göteborg. Byggherre är Stigberget Fastighetsutveckling AB genom KB Riksensberg Alfa.  Totala bygg-, installations- ,anläggnings- och inredningskostnader, inklusive garagedelen, uppgår till 420 miljoner kronor, exklusive moms.
Bygg-Fasts åtagande är ett ”Construction-Management”-uppdrag där projektet delas upp i cirka 30-40 delentreprenader under ledning av Bygg-Fast Projekt AB. Inflyttning planeras från hösten 2010 till januari 2011. För närvarande pågår schakt- och spontarbeten.




Fastighetsvärlden 2009-02-26

Wallenstam fokuserar på bostadsbyggande

Wallenstam har som mål att bygga 2 500 bostäder till och med 2012. För att öka fokus på nybyggnation och processeffektivt byggande har Wallenstams organisation nyligen förändrats. Mats Herner har tillträtt tjänsten som Exploateringschef och Per Jutner tjänsten som Projektutvecklingschef. Båda två är sedan tidigare anställda på Wallenstam, Herner som Regionchef för Fastighetsutveckling  och Jutner har som Teknik- och utvecklingsansvarig




Fastighetsvärlden 2009-02-26

Finanskrisen ändrar på planer i Linköping

Den nya stadsdelen Djurgården som planeras byggas i Linköping kommer att påbörjas från ett annat håll än vad som tidigare var tänkt. Finanskrisen har gjort det omöjligt att påbörja med det affärscentrum som var tänkt och som Steen & Ström var intressenter till. Till Sveriges Radio säger Linköpings projektledare Michael Porath att planerna för affärscentrumet nu skjutits på framtiden då köpcentrum-bolaget dragit sig ur.
Istället undersöker man nu om det går att sprida på riskerna genom att dela upp exploateringen i mindre etapper. Under hösten har kommunen fått in kompletterande besked från 23 företag som tidigare inkommit med förslag och intresse för att medverka i utbyggnaden av den nya stadsdelen. Alla utom 6 företag står kvar med intresse och det motsvarar ett byggande av 1 200–1 450 lägenheter samt andra anläggningar i området. Fullt utbyggt kan Djurgården inrymma 3 000–5 000 lägenheter.



Fastighetsvärlden 2009-02-17

Fortsatt högt intresse att bygga i Stockholm

Trots det finansiella läget finns det fortfarande ett stort intresse för att bygga bostäder i Stockholm. Det visar antalet markanvisningar för 2008 där sista kvartalet har det högsta antalet anvisade lägenheter. Det menar finansborgarrådet Sten Nordin (m) i ett pressmeddelande. Under 2008 markanvisade Stockholms stad 2988 bostäder varav 1184 hyresrätter
och 1804 bostadsrätter, 1056 av dessa anvisningar kom sista kvartalet.
– Jag är glad att byggbranschen visar så tydligt att man fortsatt vill bygga i Stockholm, säger Nordin. Jag har träffat representanter för alla de stora byggbolagen och flera av dem visar nu intresse för att bygga hyresrätter istället för bostadsrätter, vilket är mycket positivt.




Fastighetsvärlden 2009-01-30

Skanska laddar för nytt storprojekt

Köpte projektfastighet för en halv miljard. Utan att göra något väsen av det har Skanska förvärvat en stor projektfastighet på Kungsholmen i Stockholm. Det var under tidig höst som företaget via sitt dotterbolag Remulus Turkos Projekt AB förvärvade kontorsfastigheten Lustgården 14 intill Essingeleden. Köpeskillingen för projektfastigheten uppgick till 510 miljoner kronor och säljare var SEB Trygg Liv som hade CB Richard Ellis som rådgivare.
Inför försäljningen tog SEB Liv fram en ny detaljplan. I den har markanvändningen ändrats från industri till kontor och handel och den ger även en utökad byggrätt för ett nytt kontorshus om 5100 kvadratmeter. Den huskroppen kommer att ge en ny entré till byggnadskomplexet från Lindhagensgatan. Detaljplanen anger 75000 kvadratmeter BTA för fastigheten och att max 15000 kvadratmeter av dessa får inrymma handel. Lokalarean är idag cirka 42000 kvadratmeter.
– Förvärvet är en bra komplettering till de snart helt utnyttjade projektmöjligheter vi under lång tid haft i det intilliggande kvarteret Gångaren, säger Jan Odelstam VF på Skanska Fastigheter Stockholm.
Företaget har idag endast kvar en byggrätt för cirka 10000 kvadratmeter kontor i det kvarteret. Vid försäljningen av Lustgården 14 stod betydligt mer än 50 procent av lokalerna vakanta för att underlätta ett projektgenomförande.




Fastighetsvärlden 2009-01-16

Borättsköpare förbereder stämning

Flera kan inte fullfölja köpet. JM har byggt många bostadsrätter runt marinan i Dockan, Malmö. Just nu pågår inflyttning i den så kallade Dockterrassen på Isbergs gata med 85 lägenheter, där upplåtelseavtal skrevs hösten 2007. Flera köpare får nu inte lån från banken, skriver Sydsvenskan, och ser ingen möjlighet att flytta in. Ett 10-tal av lägenheterna ligger ute till försäljning men hittar inga köpare.
Bostadsrättsföreningen, företrädd av JM, kräver kompensation utöver handpenningen från de som inte fullföljer köpet. Den som inte kan flytta in ska betala tolv procents ränta på den återstående köpeskillingen, som i samtliga fall rör sig om flera miljoner kronor. Skulden växer för varje månad med obetalda månadsavgifter plus tolv procents ränta. Månads- avgiften för en tvåa kan ligga på drygt 4000 kronor. Om föreningen tvingas sälja en bostadsrätt till ett lägre pris än ursprungligen räknas även det, tillsammans med mäklararvode, som en skada som den ursprunglige köparen skall ersätta.
Flera av köparna som inte kan fullfölja sina lägenhetsköp har kontrakterat advokat Anders Karlström för en grupptalan mot JM. Enligt uppgift har han fått in 21 fullmakter. Köparna hävdar bland annat att JM inte har gjort boendekostnadskalkyler i samband med att lägenheterna såldes.




Fastighetsvärlden 2009-01-12

Blocket vill bygga högt i Hässleholm

Byggnadsnämnden i Hässleholm har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att göra en planändring som möjliggör ett minst 14 våningar högt bostadshus strax söder om Norra station i Hässleholm. Huset ska rymma 39–52 lägenheter som är 80–110 kvadratmeter stora.
– Lägenheterna blir ägarlägenheter med mycket hög standard som kan jämföras med villaboende, säger Åke Johansson på Blocket Förvaltning som står bakom projektet.
Projektering och byggstart planeras ske under åren 2009-2010 och huset, som då blir det högsta i Hässleholm, kan då vara inflyttningsklart 2012.



Fastighetsvärlden 2009-01-08