Byggare tänker kortsiktigt

Byggbolagen tänker kortsiktigt och tar inte hänsyn till livscykelkostnader. En ny undersökning visar att de i stället prioriterar låg produktionskostnad.

En färsk undersökning från Svensk byggtjänst visar att bara 20 procent av landets största bostadsbyggare tar stor hänsyn till livscykelkostnaden när de bygger nytt.
- Detta innebär att fyra av fem bostadsbyggare lägger för liten vikt vid livscykelperspektivet. Istället fokuserar de på en så låg produktionskostnad som möjligt. Att detta leder till högre driftskostnader och problem i brukarfasen blundar man för, säger Erik Hellqvist, vd på Svensk Byggtjänst i ett pressmeddelande.
Erik Hellqvist anser att det visar på ett allvarligt glapp mellan byggproduktionen och förvaltningsfasen då det gäller flerbostadshus.
- Produktionen borde syfta till att skapa bostäder som långsiktigt låga driftskostnader, hög boendekvalitet och låg miljöpåverkan. Men som det ser ut idag är målet får produktionsfasen allt för ofta ensidig prispress, menar Erik Hellqvist.
Industrifakta har på uppdrag av Svensk byggtjänst intervjuat 80 av de största byggherrarna inom flerfamiljsbostäder. Tillsammans står dessa för ungefär 90 procent av bostadsbyggandet i Sverige. Här finns allmännyttiga bostadsbolag, kooperativa byggherrar, privata hyresbolag och byggföretag som producerar bostadsrätter i egen regi. De har också gjort intervjuer med 20 av de ledande teknikkonsulterna och arkitektföretagen, berättar Erik Hellqvist.
73 procent av de tillfrågade byggherrarna uppger att den vanligaste orsaken till att man håller nere investeringskostnaderna vid nyproduktion av flerfamiljshus, är svårigheter att få ihop den kortsiktiga kalkylen.





Byggvärlden 2010-06-21

Här är Sveriges största bygge

Nu drar bygget av Citybanan i gång på allvar. Arbetet har nått huvudtunnlarna och går in i ett mer intensivt skede.
- Nu kan vi jobba på flera fronter och spränga mycket oftare, säger Kjell-Åke Averstad, projektchef för Citybanan.

Det enorma järnvägsprojektet genom och under Stockholm består av en järnvägstunnel och en servicetunnel samt en bro i Årsta.
Hittills har man arbetat på de arbetstunnlar som ska användas för in- och uttransport av bergmassor och maskiner, men nu börjar arbetet på huvudtunnlarna.
- Det innebär att vi helt plötsligt kan börja jobba på flera fronter samtidigt, säger Kjell-Åke Averstad.
Hittills har man kunnat spränga ungefär 10-15 gånger per vecka, men nu kan det bli uppemot 40 sprängningar per vecka.
Därmed kommer också allmänheten att märka av arbetet med Citybanan mer. I tunnelbanan blir det tillfälliga avstängningar av
t-centralens plattform för blå linjen under lågtrafik. Och sommaren 2011 och 2012 blir det månadslånga avstängningar av ett par stationer på blå linjen.
Kjell-Åke Averstad anser att den största utmaningen med projektet är att bygget måste ta stor hänsyn till omgivningen eftersom det pågår mitt i huvudstaden.
- Om vi skulle bygga någon annanstans skulle vi kunna bygga dubbelt så snabbt, säger Kjell-Åke Averstad.
Hade Citybanan byggts på landsbygden hade borrning kunnat göras dygnet runt och fulla salvor hade kunnat användas vid sprängningen.
Som det nu är kan maxladdningen, när man spränger fem meter framåt och hela tunnelarean, endast användas vid ett fåtal tillfällen.
Citybanan är Sveriges största pågående bygge med sina 16,8 miljarder kronor. Syftet är att förbättra tågtrafiken så att tågen ska gå tätare och punktligare. Och förbättringarna ska inte bara komma stockholmarna till del:
- Med Citybanan fördubblar vi kapaciteten genom centrala Stockholm, de två spår som finns är kraftigt överbelastade. Vi löser ut getingmidjan och det är en förutsättning för den fortsatta utvecklingen av tågtrafiken i landet. 80 procent av alla tågresenärer kliver av eller på i Stockholm, och att vi har en begränsad kapacitet här har väldigt stor påverkan i hela landet, säger Kjell-Åke Averstad.
När Citybanan är färdigbyggd kommer det att finnas två dubbelspår genom Stockholm, ett för pendeltåg och ett för gods-,
fjärr- och regionaltåg. Projektchefen kallar ofta Citybanan för landets viktigaste infrastrukturprojekt, men han vill inte säga att det är viktigare än det omdiskuterade vägbygget Förbifart Stockholm.
- Det får förstås andra svara på, där kan man säkert ha olika värderingar. Men som stockholmare tycker jag att det är viktigt att man löser både väg- och järnvägsfrågorna, för det är ett problem, säger Kjell-Åke Averstad.





Byggvärlden 2010-06-21

Branschen förändrar metoderna

Flera företrädare för byggbranschen håller med om att nya metoder bör prövas bättre. Och på takläggarfirman Takvärn har man ändrat arbetssätt efter takrasen. - Vi lägger större vikt vid att besiktiga befintlig konstruktion innan vi gör någon påbyggnad, säger Ulf Wernquist, vd på Takvärn.

Han har följt utredningarna i ett par fall av större takras och säger, utan att avslöja vilka byggnader det handlar om, att man i båda fallen har kommit fram till att man inte har gjort en förberedande besiktning av den befintliga byggnaden, innan man gjorde tillbyggnad.
- Bärigheten förändras genom åren av läckage och annat, säger Ulf Wernquist.
Därför fokuserar företaget nu mer på besiktningar innan tillbyggnader uppförs. Men han håller endast delvis med om att branschen använder sig av oprövade metoder.
- Jag tycker att SP och andra ska sätta stopp, om man redan på tänkarstadiet kommer på något motbjudande. Men ju mer man kan testa innan man gör något till fysisk verklighet, desto bättre.
Jan Antonsson, kalkylator på Byggnadsfirman OA Tobiason, håller med om att nya material och tekniker i många fall inte prövas ordentligt.
- Men nu håller de större material-
leverantörerna på att testa sina system på SP. Jag upplever att det görs mycket mer för att få till bra system, säger han.
Även Jan Byfors, chef för teknisk utveckling på NCC, håller med om att det förekommer att man använder oprövade metoder.
- Vi använder lite för mycket verkliga projekt som testprojekt och vi behöver bli bättre på att verkligen följa upp vad som händer i färdiga konstruktioner.
- Inte mer än någon annan. Man gör ofta så, man förlitar sig på tidigare erfarenheter och materialleverantörer eller komponentleverantörer och så utvecklar man det vidare, säger Jan Byfors.
Förbundsdirektör Magnus Janson på Svenska Byggingenjörers Riksförbund tycker att det behövs mer tester i labbmiljö. Samtidigt framhåller han att det hela tiden kommer nya bud.
- Krypgrunderna var en period det bästa. Sen såg man att den i vissa fall kan ge dålig luftväxling. Då skulle man bygga en platta på mark, men sen har man fått problem med fukt i den konstruktionen.




Byggvärlden 2010-06-03