Kritik mot Stockholms stads gräddfil

Stockholm stad ska prioritera bostadsbolaget Wallenstam i sin markanvisningsprocess. Det har fått Michael Cocozza, vd på Botrygg Bygg, att reagera starkt.

– Det är ett felaktigt sätt att främja produktion av hyresrätter, säger han.

I konkreta tal innebär överenskommelsen att staden ska anvisa över 250 lägenheter till Wallenstam. Stadens syfte var att det ska byggas fler hyresrätter.
– Våra mål om blandade upplåtelseformer och 6 000 hyresrätter under mandatperioden innebär att vi behöver en betydande privat hyresrättsproduktion utöver den som stadens egna bostadsbolag står för, sa finansborgarrådet Sten Nordin (M) i ett pressmeddelande.
Wallenstam ska i sin tur se till att projekten sätts igång snabbt. Och fler byggbolag kan bli prioriterade på samma sätt:
– Jag håller öppet för liknande handslag med alla byggherrar som vill bidra till fler hyresrätter i Stockholm.
Michael Cocozza, vd för Botrygg Bygg, är upprörd över att Stockholm ger Wallenstam en gräddfil till stadens mark.
– Det är bättre att gå ut till alla bolag och säga att nu ska vi bygga. Det ska inte vara så att vi måste uppvakta Sten Nordin på olika sätt för att få bygga, säger Michael Cocozza.
Han ser utspelet som ett led i en trend av minskad konkurrens om Stockholms mark. Enligt exploateringskontorets anbudsstatistik anvisades mark i 92 procent av fallen i form av direktanvisning och 8 procent genom anbud både 2009 och 2008. 2007 var fördelningen något jämnare, 64 procent i direktanvisning och 36 procent genom anbud.
– Från S-sidan använder man sig av konkurrens och en fri marknad när man har makten, men Moderaterna som säger sig vara för fri konkurrens ger fullständigt katten i det och håller på med direktanvisningar i stället, säger Michael Cocozza.
Han ska nu skriva till riksdagens civilutskott för att påtala behovet av ett regelverk på området.
– Det är dags att riksdagen tar tag i det här och ställer krav på kommunerna att fördela mark enligt samma principer som när man handlar varor, säger Michael Cocozza.
Thord Swedenhammar, biträdande borgarrådssekreterare åt Sten Nordin, säger att flera byggherrar har hört av sig med önskemål att bli prioriterade på samma sätt som Wallenstam efter att överenskommelsen blev offentlig.
Varför använder ni direktanvisningar mer än anbudstävlingar?
– Anbud används när man inte har en klar uppfattning om marknadsvärdet i ett specifikt område. I annat fall använder vi oss gärna av direktanvisning. Under 2009 har det varit svårare att bedöma markvärden på grund av lågkonjunkturen, därför kan det finnas tveksamheter från byggherrens sida att ingå i ett anbudsförfarande, därför väljer vi att direktanvisa, säger Thord Swedenhammar.
Leder inte direktanvisningar till minskad konkurrens?
– Det är konkurrens ändå, men i ett tidigare skede. Det handlar om att man får presentera sina förslag i dialog med tjänstemännen.






Byggvärlden 2009-06-12

"Ge unga byggare bättre arbetstider"

Byggbranschen bör fråga sig om de kan anpassa jobben bättre till yngre generationers krav. Det anser ergonomen Henri Leray.

– Tidiga mornar är kanske inte optimalt i alla lägen, säger han.

Henri Leray har av AFA Försäkring fått uppdraget att kartlägga 100 olika arbetsmoment inom byggområdet. Målet är att ta reda på vilka fysiska krav de ställer och vilka hjälpmedel som kan behövas.

– Det har så vitt jag vet aldrig gjorts förut. Det sägs att byggbranschen är tung men det är osäkert hur tung den är, säger han.
Något som står klart, enligt Henri Leray, är att det skett en konditionsförsämring bland byggarbetarna. Orsaken är färre idrottsaktiviteter, mer dataspel och en allt passivare tillvaro som inte sällan präglas av sena dygnsrytmer.
– Jag åker runt till byggarbetsplatser och gör intervjuer, fotar och filmar och kan se att grundfysiken hos yngre byggarbetare är sämre än hos de äldre. Frågan är nu vad byggbranschen ska göra åt saken, säger han.
Det är inte säkert att branschen förlorar på att ha byggarbetare i dålig form, enligt Henri Leray.
– Yngre byggarbetare kompenserar ofta sin sämre fysik med att jobba smart. De använder fler hjälpmedel än de äldre medarbetarna till exempel, säger Henri Leray, som till vardags jobbar på Galaxen Bygg, ett företag som fokuserar sin verksamhet på skadeprevention och rehabilitering inom byggbranschen.
– Tittar man på de personer som vi tar hand om där så är de faktiskt jämt fördelade i ålder.
För att minska på arbetsskadorna så bör arbetsgivarna därför inte bara betona den fysiska formen hos medarbetarna. Man bör också tänka på om man kan underlätta för de yngre medarbetarna med till exempel bättre arbetstider.
– Vill vi att folk ska jobba tills de är 65 så kanske branschen måste anpassa sig till ett samhälle som fått andra dygnsrytmer och vars grundfysik försämrats, säger han.
Så knäckfrågan är om det är bättre att vara smart än stark?
– Visst är det bra att vara både och men i praktiken kan det vara svårt att fullt ut kombinera detta. Jag behöver bara titta på hur jag själv var som yrkesverksam målare i min förra karriär. Jag tyckte att jag var stark och valde att använda kroppen, även om det fanns hjälpmedel. Och det pajade min nacke.
Undersökningen ska vara klar i mars nästa år.





Byggvärlden 2009-06-01