Stor brist på nya ingenjörer

Det finns inte tillräckligt många utbildade ingenjörer, arkitekter, VVS-tekniker eller byggare. Branschen samarbetar därför för att få fler ungdomar att bygga det framtida samhället.

Anledningen: Trots det ekonomiska läget saknas arbetskraft. Enligt branschen behövs fler ungdomar med högre utbildning inom byggsektorn.

När många äldre arbetare går i pension saknas utbildad arbetskraft som kan ersätta dem. Redan nu börjar branschen se luckorna i leden efter pensionsavgångarna. Därför satsar samhällsbyggnadssektorn nu gemensamt på att få unga att utbilda sig rätt.

-Tillsammans når vi fler. Vi vill visa hur många spännande uppdrag som väntar efter en utbildning till exempelvis samhällsplanerare, högskole- eller civilingenjör, arkitekt eller VVS-tekniker, säger Lars Tullstedt från Sveriges byggindustrier i ett pressmeddelande.

Sektorn har bildat nätverket samhällsbyggarna och man startar med att visa upp sig, med en gemensam monter, på studentmässan i Göteborg den 12-14 november.

Byggvärlden 2009-11-12

Bostadstrenden ser ljusare ut

Låg ränta och full fart på andrahandsmarknaden får bostadsbyggandet att vända uppåt - med det sker från rekordlåg nivå.

Det fallande bostadsbyggandet har bottnat och börjat vända uppåt. Möjligen handlar det om ett positivt trendskifte  – och i så fall i linje med Sveriges Byggindustriers prognos som kom för ett par veckor sedan – men det sker från historiskt mycket låga nivåer.
Sverige Bygger, som tillsammans med tidningen Byggindustrin sedan drygt ett decennium tagit fram Byggbarometern som månadsvis följer byggstartvolymerna runt om i landet, har tagit fram en nytt mät- och trendverktyg: Byggstartstrenden.
Här mäts kvartalsvis det samlade värdet på byggstarterna inom de olika delsektorerna under tolv månader. Detta värde jämförs sedan med föregående tolvmånadersperiod.
Följer man Byggstartstrenden för nyproduktion av bostäder bakåt från första kvartalet 2005 så ser man en brant fallande och negativ kurva sedan fjärde kvartalet 2007.
Vid utgången av andra kvartalet i år låg de uppmätta investeringsvolymerna för nystarter (rullande tolv månader) hela 43 procent lägre än för perioden juli 2007 till juli 2008. Men där planar nerförsbacken ut och mellan andra och tredje kvartalet har jämförelsetalet förbättrats med 6 procentenheter.
Det ser alltså ut som ett trendbrott.
– Om man, med mer eller mindre facit i hand, tittar på marknadsutvecklingen det senaste året, så var det nattsvart det fjärde kvartalet 2008. Sedan lättade det en aning under första kvartalet i år och har allt accelererat sedan dess. I dag känns marknaden stark, säger Kjell Jansson, vd på Besqab.
– Jag känner igen mig i kurvans utseende. De flesta aktörer som har outnyttjade byggrätter i dag verkar helst av allt starta så snabbt som möjligt. Men det finns fortfarande farthinder; det är lätt att fastna i planprocessen och banksystemet är fortfarande trögt. Det är fortsatt svårt att få loss kreditiv och det behövs höga nivåer av förhandsbokningar för att få klartecken från bankerna.
Bilden av bankernas agerande är tydlig: det är fortfarande ganska trögt att hitta projektfinansiering. Samtidigt ser det ut som om hushållen har lättare att få igenom nya bostadslån. Eskalerande köptryck och stigande skuldsättning hos de svenska hushållen gör att det åter börjat tisslats om risk för en bubbla på individ- och hushållsnivå. Sticker räntan iväg uppåt sitter förmodligen många nyblivna bostadsrättsinnehavare risigt till.
Hos de stora börsnoterade bostadsbyggarna råder just nu meddelarförbud i avvaktan på niomånadersrapporteringen. JM har dock redan lämnat sin rapport. Och utfallet ser ut att stämma med hypotesen om ett trendbrott.
Under årets nio första månader sålde JM 2 282 bostäder jämfört med 1 601 för samma period 2008 och man har byggstartat 1 446 bostäder (1 483).
”En god försäljning i den pågående produktionen och en god bokningsnivå medger produktionsstart av nya bostadsprojekt i takt med att projektfinansiering säkerställs”, skriver JMs koncernchef Johan Skoglund i rapporten.
Michael Cocozza, vd på Botrygg, håller också med om att det är ”klart bättre snurr på marknaden nu jämfört med i våras”. Förklaringen är, menar han, de låga räntorna som han räknar med kommer att stå sig under hela 2010.
– Nästa år drar vi igång 300 nya lägenheter där tre fjärdedelar är hyresrätter och en fjärdedel bostadsrätter. I somras var bankerna helt kalla, men nu är det lite bättre, säger Michael Cocozza.
– Jag är optimistisk när det gäller bostadsrätter. Hyresrätter är en annan femma. Vi startar en hel del hyresprojekt nästa år, men det verkar troligt att oppositionen kommer att föreslå ett stimulanspaket för nyproduktion av hyresrätter. Effekten kan bli en ”politisk styrd konjunktursvacka”, att företagen avvaktar med att dra igång projekt till dess att valet är avgjort, säger Michael Cocozza.
Byggstartstrenden:?Nyproduktion av bostäder
 Värdet på nystartade bostadsprojekt (nyproduktion) kvartalsvis. Summan motsvarar det samlade värdet på de projekt som startat de senaste tolvmånaderna och jämförs med föregående tolvmånadersperiod. Exempel vid fjärde kvartalet 2005 låg byggstarterna för rullande tolv månader 33 procent högre än vid föregående tolvmånadersperiod.






Byggindustrin 2009-11-05

Bryter vallöftet om nya bostäder

Trots stor bostadsbrist och ökad byggvilja backar politikerna från vallöftet om 2 000 nya lägenheter per år.

På torsdagen fanns 165 lediga lägenheter och 86 inflyttningsklara bostadsrätter i Göteborg. Samtidigt hade Boplats 96 546 aktiva sökande.
– Trycket har aldrig varit så högt under en lågkonjunktur. Vi har inte några vakanser. Folk står på kö också för dyra, nybyggda hyreslägenheter och ungdomar köper bostadsrätt för att det inte finns något annat, säger Carl-Johan Korsås, vd på AB Framtiden, som driver allmännyttan i Göteborg.

Men i fastighetsnämndens budget nästa år minskar målet till 1 500 nya lägenheter.
– Vi måste vara realistiska. Förseningar, överklaganden och tveksamheter att gå igång med nya byggen gör att vi inte klarar det gamla målet på 2 000 nya bostäder, säger Owe Nilsson (S), kommunalråd med ansvar för bostadspolitiken i Göteborg.

Han beklagar till exempel att miljöpartiet gick samman med de borgerliga och stoppade alla byggplaner vid Svaleboskogen. Det kunde ha blivit flera hundra nya lägenheter.

Kia Andréasson (MP) beklagar å sin sida att kommunen dragit igång planarbeten för Skanstorget, Svalebo, Norra Guldheden och andra områden som väcker stark opinion.
– Vi vill bygga där det redan finns kollektivtrafik. Men inte förtäta i fina grönområden, säger Kia Andréasson.

Samtidigt visar GP:s rundringning en stor byggvilja både hos allmännyttan och privata byggbolag.

Finanserna är mycket goda och alla svenska banker är villiga att ställa upp med lån till allmännyttan. Byggkostnaderna har minskat cirka 20 procent, vilket bidrar till billigare lägenheter.

Men trots det lär de kommunala bostadsbolagen inte klara målet att byggstarta cirka 500 lägenheter varje år.
Byggstart tidigast om tre år
– Vi behöver markanvisning till stora områden och vet att planer är på gång. I bästa fall blir det byggstart vid Selma Lagerlöfs torg och Kortedala torg om tre år, säger Carl-Johan Korsås.

Allmännyttan byggstartar 200 hyreslägenheter nästa år. Största projektet är påbyggnader i Krokslätt, vilket inte kräver ny mark.

Privata byggbolag kan också uppleva starkt motlut:
– Göteborg hade fått många fler hyresrätter om man inte valt att satsa på stora bolag som bygger dyra bostadsrätter på Norra älvstranden. Andra planer hejdas av att de inte får sålt nu, säger Joachim Arcari, vd på Botrygg Bygg.

Bolaget hade 17 000 sökande till 96 nya lägenheter vid Örebrogatan på Hisingen. År 2005 vann Botrygg en markanvisning vid Kyrkbyn, men planprocessen drog ut på tiden och överklagades. Först i förra veckan fick de klartecken från regeringen.

Bygg Vesta är nykomling i Göteborg och har haft liknande problem att komma fram i ”plankön”. Det tog fem år innan bolaget fick sin första detaljplan, denna vecka gav byggnadsnämnden klartecken till 77 hyresrätter på Guldheden.

Under samma fem år hann de bygga 850 lägenheter i Stockholm och Malmö.
– Men snart räknar vi också med att bygga 138 hyresrätter vid Lindholmsallén. Ikano Bostaden hoppade av det projektet för att satsa mer i Stockholm, säger Gunnar Nordfeldt, vd på ByggVesta.
Bygger billiga bostadsrätter
Hökerums Bygg är lierade med Bygg Vesta och ska bygga 130 bostadsrätter vid Lindholmsallén. Bolagets första bygge i Göteborg, 96 bostadsrätter i Länsmansgården, blev snabbt fulltecknat.
– Billiga bostadsrätter säljer bra. Hyfsat markpris och standardhus gör att också ungdomarna har råd, säger Sigvard Ståhl, vd på Hökerums Bygg.

FAKTA: Bostäder 1 500 nya lägenheter i år

Fastighetskontorets prognos visar 1 500 inflyttningsklara lägenheter i år. Här är siffror från tidigare år:
2005: 1389 lägenheter
2006: 1920
2007: 1206
2008: 2459

660 lägenheter påbörjade i år

Mellan januari och augusti påbörjades 660 lägenheter i Göteborg. Största projektet är Friggagatan, med 450 små hyresrätter. Inget stora nybyggen startade hösten 2009. Antal påbörjade lägenheter i nybyggnation:
2005: 1563
2006: 1948
2007: 2121
2008: 1320

Nytt mål 1 500 lägenheter

Enligt fastighetsnämndens budget 2010 ska 1 500 lägenheter färdigställas. Fastighetskontoret ska säkra att erforderlig mark görs tillgänglig för planerad bebyggelse. Stadsbyggnadskontoret ska arbeta fram planer till 3 000 bostäder.
Tidigare mål var 2 000 lägenheter per år i Göteborg. I Stockholm har man valt att sätta ett politiskt mål att 15 000 lägenheter ska påbörjas under mandatperioden = 4 år.





Göteborgposten 2009-10-23

Okej med drogtester på jobbet

Kollar du som chef de anställdas alkoholhalt? Urinprov? Alkoskåp? Än så länge är det tillåtet med drogtester på jobbet – på vissa villkor.

Arbetsdomstolen har inte i något enda mål om drogtester dömt till den anställdas fördel.

Två jobbare på Ragn-Sells förlorade nyligen jobben för att de vägrade testa sig i ett alkoskåp innan de satte sig bakom ratten.

Facket, Transportarbetarförbundet, protesterade kraftigt. Enligt kollektivavtalet skulle de anställda testa alkoholhalten i bilarna, inte utanför omklädningsrummet.

De båda som konsekvent vägrade blåsa pekade bland annat på integritetsskyddet – att alkoskåpet var väl synligt och att det inte gick att komma åt bilnycklarna utan negativt blås. En envis baksmälla skulle lätt kunna avslöjas för alla kamraterna runtomkring.

I Arbetsdomstolen tog facket till storsläggan och krävde 370 000 kronor i skadestånd vardera till de uppsagda och nästan 700 000 till Transport.

För att det ska vara okej att slumpvis drogtesta anställda krävs att det är en uttalad policy och praxis på arbetsplatsen och/eller att det finns kollektivavtal om hur testerna ska göras.

Men, tyckte Arbetsdomstolen, även om kollektivavtalet endast gällde tester i bilarna, förbjöd inte avtalet andra slags tester.

De båda trilskande förarna fick gå från sina jobb.

Tidigare har två ställningsmontörer fått sparken för att de vägrade urinprov, en städerska på ett kärnkraftverk förlorade sitt jobb, liksom en skolvärd.

Men det kan bli ändringar på praxis kring drogtester i jobbet.

En stor statlig utredning om integritet i arbetslivet föreslår snävare gränser. Tester ska bara få utföras när det finns fog, och när en rehabiliteringsutredning redan är igångsatt.

Arbetsgivarorganisationerna protesterar. Ett av argumenten är att det är svårt att börja rehabilitera folk för drogsjukdomar innan man testat om de är sjuka.

Det är inte så svårt att förstå den invändningen. Frågan är vad som kommer först, personlig integritet eller säkerhet?

Berusade, drogpåverkade människor kan vara livsfarliga på vissa arbetsplatser. Skulle du själv vilja åka med en full taxichaufför? Eller jobba sida vid sida på ett tiometersbygge med en påtänd byggare?

För inte så länge sedan dömde Arbetsdomstolen om en uppsägning av en smältare som varit drogad flera gånger på jobbet. Han hade också vägrat drogtesta sig, trots varningar.

Mannen var livsfarlig för arbetskamraterna. Hans vägran var oursäktlig, skrev domstolen.

Byggvärlden 2009-10-19

Sval reaktion på nollavtal

Hyresgästföreningens riksutspel om att avstå från hyreshöjningar 2010 får ett svalt mottagande bland Malmövärdarna. MKB påpekar att man inte bara kan titta på de låga räntorna och privatvärdarna räknar med några procents höjning nästa år.

Det är en uppgörelse med bostadsbolaget Botrygg AB med 1200 lägenheter i Mellansverige som Hyresgästföreningen anser borde vara normgivande. Botrygg avstår från hyreshöjningar med hänvisning till att räntan sjunkit kraftigt sedan i fjol och den rekordlåga inflationen som till och med är negativ just nu.

De faktorerna räcker för att täcka ökade kostnader för drift och fastighetsskatt, menar Botryggs vd Michael Cocozza.

Hyresgästföreningens riksordförande Barbro Engman pekar också att hyresvärdarna gynnats kraftigt aV fjolårets uppgörelse.
– De har tjänat grova pengar på att man då gjorde en annan räntebedömning. I fjol, innan finanskrisen låg styrräntan på 4,25 procent, i dag är den 0,25. Det är en jäkla skillnad.

Hon ser inte heller Botrygg som en unik uppgörelse, förutsättningarna finns att andra följer efter.
– Visst, alla värdar har olika förutsättningar, det skiljer lokalt i taxor och avgifter. Men det som är lika för alla är räntan, och det är en tung faktor.

Återstå att se hur utfallet blir. Haqvin Svenson, vice vd på MKB, påpekar att hyresförhandlingarna försenas i år beroende på att läget är ovanligt komplext och svårbedömt.
– Det är för tidigt att säga något om våra hyreskrav ännu. Men när det gäller räntan är den bara en av många faktorer som påverkar. Det handlar också om underhållsbehov, kvalitetsutveckling och taxestruktur bland annat.

Stefan Lindvall, vd för Fastighetsägarnas Syd som företräder privatvärdar med cirka 14000 lägenheter i Malmö, ger ett tydligare besked. Någon nolluppgörelse är inte aktuell.
– Visst, i sak stämmer det att räntan är låg och att konsumentindex till och med varit negativt. Men privatvärdarna har många andra kostnader än bara räntorna. Bland annat en uppräkning av driften och ökade lönekostnader – och alla har inte heller rörliga räntor.
– Det är uppenbart att det behövs en höjning. Säkert ett par procent, påpekar Stefan Lindvall.

Fastighetsägarna Syd har nyligen påkallat förhandlingar med sikt på nya hyror från årsskiftet. Men kraven är ännu inte preciserade.

Skånskan 2009-10-14

Kritik mot Stockholms stads gräddfil

Stockholm stad ska prioritera bostadsbolaget Wallenstam i sin markanvisningsprocess. Det har fått Michael Cocozza, vd på Botrygg Bygg, att reagera starkt.

– Det är ett felaktigt sätt att främja produktion av hyresrätter, säger han.

I konkreta tal innebär överenskommelsen att staden ska anvisa över 250 lägenheter till Wallenstam. Stadens syfte var att det ska byggas fler hyresrätter.
– Våra mål om blandade upplåtelseformer och 6 000 hyresrätter under mandatperioden innebär att vi behöver en betydande privat hyresrättsproduktion utöver den som stadens egna bostadsbolag står för, sa finansborgarrådet Sten Nordin (M) i ett pressmeddelande.
Wallenstam ska i sin tur se till att projekten sätts igång snabbt. Och fler byggbolag kan bli prioriterade på samma sätt:
– Jag håller öppet för liknande handslag med alla byggherrar som vill bidra till fler hyresrätter i Stockholm.
Michael Cocozza, vd för Botrygg Bygg, är upprörd över att Stockholm ger Wallenstam en gräddfil till stadens mark.
– Det är bättre att gå ut till alla bolag och säga att nu ska vi bygga. Det ska inte vara så att vi måste uppvakta Sten Nordin på olika sätt för att få bygga, säger Michael Cocozza.
Han ser utspelet som ett led i en trend av minskad konkurrens om Stockholms mark. Enligt exploateringskontorets anbudsstatistik anvisades mark i 92 procent av fallen i form av direktanvisning och 8 procent genom anbud både 2009 och 2008. 2007 var fördelningen något jämnare, 64 procent i direktanvisning och 36 procent genom anbud.
– Från S-sidan använder man sig av konkurrens och en fri marknad när man har makten, men Moderaterna som säger sig vara för fri konkurrens ger fullständigt katten i det och håller på med direktanvisningar i stället, säger Michael Cocozza.
Han ska nu skriva till riksdagens civilutskott för att påtala behovet av ett regelverk på området.
– Det är dags att riksdagen tar tag i det här och ställer krav på kommunerna att fördela mark enligt samma principer som när man handlar varor, säger Michael Cocozza.
Thord Swedenhammar, biträdande borgarrådssekreterare åt Sten Nordin, säger att flera byggherrar har hört av sig med önskemål att bli prioriterade på samma sätt som Wallenstam efter att överenskommelsen blev offentlig.
Varför använder ni direktanvisningar mer än anbudstävlingar?
– Anbud används när man inte har en klar uppfattning om marknadsvärdet i ett specifikt område. I annat fall använder vi oss gärna av direktanvisning. Under 2009 har det varit svårare att bedöma markvärden på grund av lågkonjunkturen, därför kan det finnas tveksamheter från byggherrens sida att ingå i ett anbudsförfarande, därför väljer vi att direktanvisa, säger Thord Swedenhammar.
Leder inte direktanvisningar till minskad konkurrens?
– Det är konkurrens ändå, men i ett tidigare skede. Det handlar om att man får presentera sina förslag i dialog med tjänstemännen.






Byggvärlden 2009-06-12

"Ge unga byggare bättre arbetstider"

Byggbranschen bör fråga sig om de kan anpassa jobben bättre till yngre generationers krav. Det anser ergonomen Henri Leray.

– Tidiga mornar är kanske inte optimalt i alla lägen, säger han.

Henri Leray har av AFA Försäkring fått uppdraget att kartlägga 100 olika arbetsmoment inom byggområdet. Målet är att ta reda på vilka fysiska krav de ställer och vilka hjälpmedel som kan behövas.

– Det har så vitt jag vet aldrig gjorts förut. Det sägs att byggbranschen är tung men det är osäkert hur tung den är, säger han.
Något som står klart, enligt Henri Leray, är att det skett en konditionsförsämring bland byggarbetarna. Orsaken är färre idrottsaktiviteter, mer dataspel och en allt passivare tillvaro som inte sällan präglas av sena dygnsrytmer.
– Jag åker runt till byggarbetsplatser och gör intervjuer, fotar och filmar och kan se att grundfysiken hos yngre byggarbetare är sämre än hos de äldre. Frågan är nu vad byggbranschen ska göra åt saken, säger han.
Det är inte säkert att branschen förlorar på att ha byggarbetare i dålig form, enligt Henri Leray.
– Yngre byggarbetare kompenserar ofta sin sämre fysik med att jobba smart. De använder fler hjälpmedel än de äldre medarbetarna till exempel, säger Henri Leray, som till vardags jobbar på Galaxen Bygg, ett företag som fokuserar sin verksamhet på skadeprevention och rehabilitering inom byggbranschen.
– Tittar man på de personer som vi tar hand om där så är de faktiskt jämt fördelade i ålder.
För att minska på arbetsskadorna så bör arbetsgivarna därför inte bara betona den fysiska formen hos medarbetarna. Man bör också tänka på om man kan underlätta för de yngre medarbetarna med till exempel bättre arbetstider.
– Vill vi att folk ska jobba tills de är 65 så kanske branschen måste anpassa sig till ett samhälle som fått andra dygnsrytmer och vars grundfysik försämrats, säger han.
Så knäckfrågan är om det är bättre att vara smart än stark?
– Visst är det bra att vara både och men i praktiken kan det vara svårt att fullt ut kombinera detta. Jag behöver bara titta på hur jag själv var som yrkesverksam målare i min förra karriär. Jag tyckte att jag var stark och valde att använda kroppen, även om det fanns hjälpmedel. Och det pajade min nacke.
Undersökningen ska vara klar i mars nästa år.





Byggvärlden 2009-06-01